fin Fänge saknade niumina, att han atom te allt omfring sig och blåfte så ifrigt, bang lungor medgåfwo. Han erequercrade fom båäst det mer tcer stälet af grefwe Danske . f. dödevo!onatsc, Då ban viörsligt er pel en obligat sefunder ing, bemäende i en förfårtig basstamma, son böndes rått bafom bans ragg. Den föriåärade Hari nettinen wände i en bast buf eudet, men rusate ännu fortare upp. då hin fid öndnen på en nor, brun, vå bakbenen siåcnde björn, bvvars mediga. frufttst glåne saate ögon moro starpt såstade på ho nom. Lif. som till en wänskapiig helsning öpp nade Han si:t Nora gap OM wis de den forsskträckte Flärinestaren en blodted tunga samt eu rad fuiska sadb vita tänder, som sigo ut ost funna frosja det partaste ben. Wid denna åson fast ade de föra toner na bofitafligt i F.tners bals. Björnen, fom luft nu war i begrepp att lagga fin ena framtag på den s:ackare musikantens skulcror völl fören dana framnrackt oc wisade en rad Hör, som woro storre och, om möjligt är, ånan hwacsare än en örns.