många och stamliga intriger blifwit bedrif na wid prestwal, lärer ingen wilja förneka Men hafwa då aldrig intriger warit me wid kongl. utnämningar? Jnsändarer har åtminstone hört talad om eaccords summor och dylikt ifrån Gustaf den 3:ec tid. Om intriger bedrifwas wid råds dordet, få äro de ide ursäktligare ån wi walborde.i Man klagar öfwer en alltmer tilltagande prestbrist. Denna olägenhet här wes ide genom statsanslag, hwarken i form af stipendicr cller på annat sätt. Föråndring af befordringsoch löningssätt är det enda fom erjordras och fom få frare än allt annat bidrager till ändar målet. Kan man wänta att tänkande och begäfwade ynglingar, lifwade af får lek till det sanna och rätta samt med håg och förmåga att gagna medmenniskor, skola inträda på en tjenstebana, der befordringsråtten till de bästa lägenheterna Är stängd of många privilegierade, der Der fordringen i öfrigt är beroende af en fitt uppdrag illa wuren menighet, och dec presten, om han winner befordran, frundom har de alternativer för fia, att antingen nödgas procesfa eller skånka efter sina rättigheter åt dem fom minit förtje na det, de odilliga? Det är naturenligt att skerda der man arbetat. Får presten det? Ja, — men först sedan många ans dra, fom ide arbetat i det presterliga, tas git de bästa bitarne, och med få undan. tag äro de största pastoraten regala. För mäånsrätt tillkommer akademi och gymna silärare, hwilka ock få snart de begära Det, slippa pastoraleramen med en dispur tation, en förmån, fom flitigt anlitas, och fom dot ide hindrat en få benädad höglärd, att sedan, säsom rtkodagsman, tappert kämpa för bibehållande och Ul sträcknmg af en eramen, för hwilken han sjelf wisat skygghet; Lårare mn de all männa skolorna; krigsprester, hwilkas tjenstgöring i fredstid nägon gäng upptager ända till 6 weckor på året; hofpre bifanter, komministrar i Stochholm; Lapp. marksprester, och flere andra, ega alla ertra ansöfningsrätt, och behöjwa sälcded ide, säsem presterna wid församlingarna, wänta till def åren berättiga dem till förslag, utan funna, wid hwarje ledighet anmåla fig hos Kongl Maj:t. Man llandrar art allmegen icke welar bortskånfa fin walrät:. Har då regeringen, fom eger så många företrädeårättigherer, och i detta fall jemförelsewis, så litet att uppe offra, wisat någon beredwillighet att föregå allmogen med godt erempel, och afstå från en råttighet, for hwars utöfning den förnyade gånger fått uppbära klander? Når wid 1850 års riksdag motion war wäckt om befordringslagarnes förbåttring så war det just regeringens förnämsta fämpar, biskopar och deras echen i ståndet, som motwerkade den. Onvan citeras de artikcl i Aftonbladet wisar, att den ertra ansöfningsråttens bibehållande ny. ligen burit sin goda frukt åt en bistops fon. Oc) når wid sista riksdag fråga förekom om löningssättets förändring, ä dagalade samma majoritet samma afvogY AA se oo oo AC en — . 2 — — L . — 0