Norrländska Korrespondenten – 5 december 1855, sida 3

corps diplomatique med damer Ända net till daglönaren, hade smlåat sig och hel sade generalen nto oioatrop oh hurra tills ban i kungligt eripage for till Ho tel Nynglaesre. der en bedetswati wa uppställd, och der folkmassan äfwen hel sade honom nied jubclr op. — J måndags Rule generalen ha andiens hos konun gen, hwarefter stor taffel skulle ega run på Christiansbor rgs flott. ob ( — nu SH — JSfjerums socken på Jutland har nyligen aflidit en gammal und antagårtan bekant för fin om banliga styrka, sone för. skaffat honom namnet den fore Jöna Andersfon Man påstod att han tur de lyfta en tunna räg mid en enda hand och lägga den upp på en häst, likafom han äfven funre tana en god arbetshäst under sin ena arm odh spat sera em filng Med den. På en marknad säg man yo nom en gång med ett enda slag ftråda till marken en hel hop sjömån, fom gjorde narr ät cyttepen. För öfrigt war han, som de slesta starfa personer, mycket gosmodig och tälig. Geueral kattatview och krjsar Kikolan Om den nuwarande ryse öfwerbefälhafwaren i Transka:; fajten genrral Murawiew, berättas följande anckdot;: Ejter att hafwa utnärft fig i Kau kasus, äterwände gencra Murawiew för några är sedan till Petersburg. Den af. lidne czaren sade en Dag till honom: Då ni spelar låromåftaren i tkautafusn tar jag sjelf päfwa huru widt edra fosbrnBar äro grundade. IN skall taga befälet öfwer en korps eh manövrera mot en annan, som jag sjelf will komm tente. ra. Gör er sak jå godt ni kan; ty jag år icke sinnad att skona er! ämlyut woro manövrerna började, förr än lejsaren fört lorade jin motståndare ur sigte. Ett par timmar förgingo och då ingen Parra. wiew wisare sig, drog den fejserliga flyr kan sig tillbata till Newa; men till föda I för czurens militäriska mptie låg hans motsåndares korps dold bakom en förhå ini ing I terrängen i närheten af siället, dit han; jade tillbafadragit sig. Eetoligen wif n de Murawiew sig. framsföt en solon iom skiljde czaren från kårnan af hans corps, och invejtör denna mellan hans ytilleri och floden. Då gencral BHermos ow, fom stridsdomare, såg detta, red han ort till Murawiew och fade till honom: Jag lyckönskar er, fåre wän, ull en fe er, som kommer att sluta med eti one erlag. Det wisade fig snart att Yernolow kände sin herre. Murawiew föl onåd och hördes af bonom, tills an icke för länge esedan äter wisade ig på scenen sjjsnå öfwerbefälhafware ör en ärmeforps i gaulajäs— — — — Suaven och hans katt. En Zuav hade en fatt, fom han höll nyckct får. Den hade följt honom från isl en ofriwillig flyft; ta ett folfapplopp s gde egde just wid det tiiffäl se; rum. på I 3