Norrländska Korrespondenten – 21 november 1855, sida 2

sigt, att erhålla widare upplysning ge nom samtalets förlängande, och lifligt önskande, att skona q winnans känslor, hwilka, i början beherrskade genom en wäldsam anslrängning, nu ef kunde une dertryckas, och woro högst pinsamma att bewittna, upprepade läkaren sitt löfte om besök den följande morgonen på utfatt timma; oh sedan hans besökare lemnat honom adress till en mörk del af Walworth, lemnade hon huset vå fam ma hemlighetsfulla fått, fom hon deri hade inträdt. Man fan nu lätt föreställa fig, att ett få sällsamt besök frambragte ett bes tydligt intryck på den unge läkarens fjäl, och att han funderade rått mydet och med ganska ringa resultat på denna häns delses möjliga omfråndigheter. I likhet med de flesta menniskor hade han ofta hört och läst om egna tillfällen, då en aning om döden på en mig dag eler till och med minut warit hyst oc gått i fullbordan. Ett ögonblick war han böjd att tro, att förewarande fall skulle wa, fa ett fådant, men derpå fom det för ponom, att alla anefpoter af detta slag.