Norrländska Korrespondenten – 14 november 1855, sida 3

Blaye allwarsamma betraktelser. Ätere fommen till London, berättade Chesterfield bwad han sett för Garrick. SYD man fördrager denne enbening? frågade den store aktören. (Han hänför till beundran; ban före slusar och urprör: min fåra Garrick, det har gått derhän, att jag ej råder cv, att, i trots af er stora talang och edra båda ben, wåga er in på någon täffan. Garrick reste till Skottland, ban förde raskt på, för att fe detta fenomen; han ankommer til Glasgow, skyndar till teas tern oc) frågar efter Mac Gregor. ud Street! swarade portwaktaren sakonistt. Wid Old-Street fann Garrick Mac Gregor hemma. Engelsmannen förs wånades öfwer sin skottste kamrats wads ansigte och majestätiska utseende. Nåd, master Mac-Gregor, når spelar vi Romeo? Jag kommer nu från Lone don endaft för att fe ersjag är Garrid! vAlbdrig mer, master Garrick; fe der