Norrländska Korrespondenten – 14 november 1855, sida 3

ipela Romeo; ännu en enda gång, din sista, Romeo — NRomeol Mac. Gregor, twekande, obeslutsam, wägade hwarken afslå fina landsmäns böner eller tilltro sig nog förmåga att tillfredsställa deras begäran. ÄRen ride aun gick ned; hans kamrater omringade bonom, och deras böner kommo honom att fatta sitt beslut. gan spelar! Mac-Gregor spelar Ro meo! dessa ord gjorde fin rund bland äskädarne; nyyeten utspriddes haftigt i staden. En qwar: derefter war salongen full af äskådare. Den siompade komedianten spelade Ros meo och Glasgows innewånare woro så begärliga att se och höra bergsboen Mac-Gregor, att denna representation ej blef den enda. Lord Chesterfield blef på en resa i Stottland wittne till dear na tilldragelse; han skref till IMontces quieu, och berättelsen om den skottske komedianten, fom spelade Romeo i SYa fespeares namnkunniga tragedi på trä ben, störde för någon tid filosofeas i