ne amiral ingaf under förlidet år fin are skedsansökan, emedan han ide gillade den politik regeringen DÅ följde; om man få ledes nu å nyo anwänder honom, få ligger wäl deri ett bewis på förändring i system från hofwets fida. — J Carlskrona Weckoblad läses: mFörliden wecka såg det ide bättre ut, än att stadens innevånare skulle blifwa utan — Socker. Sweriges foderpatros ner hade nemligen genom telegrafrapporter strängeligen förbjudit sina härwvarans de ombud, att till intet pris sälja socker förrän ytterligare order ankommit. Om nu dessa order hade uteblifwit få hade stadens innewånre snart nog warit utan en få nödwändig artikel. Hwilken Uuvpståndelse här skulle blifwit i staden. Od så befarade wi hwarje ögonblick att få se stadens samtliga kaffedrickande madamer i fullt upplopp för att anställa sockerde. monstrationer, oh de hade sannerligen blifwit farligare ån arbetarnes bröd.des monstrationer. Det gick dock icke så långt: ty just då jäsningen war som störst och uppror nåra att bryta ut, fommo orders na och lugnade sinnena, Priserna på focfer blefwo blott höjda. Der fordrades i sanning ett sådant egenmyndigt tilltag af de söta sockerpatronerna, för att öppna ögonen på Sweriges innewånare och lås ra dem huru farligt det kan blifwa att lemna monupolium på en nödwändighetsartikel, som i grannrifet fås får så billigt pris, Sweriges sockerpatroner funna få ledes efter behag beskatta Swenska folket och ide nog dermed, utan äfwen, när de finna få för godt, förneka det en wara fom år få oumbärlig. Wi hoppas att rikets ständer genom borttagande af vc dimliga skyddstullar snart skola göra få dana egenmäktiga tilltag om intet. — Söndagen den 23 Sevt. har firats i hela det protestantiska Tyskland såsom jubeldag, till minne af Augsburgiska fre dens afslutande för 300 år sedan (d. 26 Sept. 1853.) Detta fredsfärdrag war den första offentliga handling, fom be tryggade de tyska protestanternas politiska tillwaro, och följderna deraf för den Pros testantiska kyrkan i allmänhet hafwa ma rit oberäfneliga. Nära 100 år derefter afslöts den andra stora religionsfreden i Tyskland (Westfaliska freden 1648), efter det trettioåriga blodiga krig, i hwilket Swerige tog en så werksam och ärofull andel. Sedan denna tid hafwa inga re ligionskrig egt rum i Europa. Allt går mäl! skall fejfar Napoleon nyligen hafwa yttrat, wid mottagandet af en edepesch från Krim, utan att dot närmare för fin oms gifning göra reda för depeschens innehåll, till följd af det hemlighetssystem, fom Wefte makterna nu aktat nödigt att följa. Sej: far Alexander har ide anledning till fan ma yttrande, då han mottager depescher ifrån krigsteatern: Det går nu för ry8dsarne på alla punkter rått illa. Krig teatern i Asien kunde förut lemna någon hugswalelse för motgångarne i Europa. Nu är de förbi äfwen med denna tröjtes fålla. Nederlaget wid Kars, fom man i Ryssland hoppades skulle blifwa en feger, till motwigt mot Sebastopols fall, har all den betydelse, fom wid första under rättelsens meddelande tillades detsamma. Härtill fommer fästningen Kinburns intagande af de allierade. En femte del af hela ryska armn synes wara förlorad. General Murawiew, en af Rysslands utr märktaste härförgre och befallande öfver en wälrustad arme, war till slut bland Ryska härförare den enda. åt hwilken lycs fan ännu ej wändt ryggen. Detta har nu äfwen skett, och mörker beräcker i detta ögonblick hela den Röska horizonten. Hwarjceahanda. Om det gamla swenska mjödet. fnr YIN HinA för GWÖöY;ALa IIrA IN