Norrländska Korrespondenten – 10 november 1855, sida 3

spA D bet och akrörca egde å fin sida några ljunghedar uti bergen oc några hjordar, anförtrodda åt en herde, en barntomewän eller slägting i femtonde led. Jngenting war säledes i wågen för Ediths giftermål, så bette den unga flickan. Men den man, fom allmänt ansågs får som den wackraste Sfottg, fom Ediaburg afundades Glasgow, älskades ej af Cdith. i Det finnes qwinnor, fom, ej den stör. sta manliga skönhet fan förleda, fom af en naturlig instinkt, frukta karafterer, fom de misstro ef funna wara flåndafs tiga eller fom de ej finna flara för fig; man bör äfwen märka, att skönheten ej enfam bar privilegimn att förleda; skönheten är endast em relativ egenskap, och man träffar på organisationer, på Hwils ka den fullkomligaste skönhet ej gör mnågot intryct. MacGregor bad, bönföll — allt förgäfwes, han kunde ej besegra likgiltigheten hos den unza skottskan. (Forts.)