Sebastian Gomez, Murillos Mulatt. Berättetse af Rosenhain. (Öfwersättning.) (Forts. fr. förg. N:o.) — Fatta mod, Sebastian! — hwiskade Villavicemio honom i örat; mästaren är glad öfwer dig. Degär, hwad du tycker bäst om, en blank ny dukat? Sennor Murxillo nekar dig det helt wisst icke. — En! — ropade Pietro — Ätmins sione tio. — Tjug3o! — ropade Gafspar, — min far will gerna gifva dig tjugo. — Du är wisserligen mycket frifostig med min börs, min son; men jag will icke stå efter di och dina winner, — fade Murilo mäd wålwilligt smålcende. — Rå, Sebastian, — tillade den fore. målaren, fixerande slafwens ansigie, vå ywilfen elevernas ord ide syntes göra det ringaste intryck. — Alla swara utom