efter endast hälften af desfa anfivängs ningar, då deremot wåra äfwentyrares moitiker aldrig kunde swänga fig med tillräcklig fart, ntan att derföre draga fortare efter andan. Endast rosorna på deras wälformade kinder fingo lifligare färger och förlänade dem ett nytt behag. Ändtligen tystnade musiken, hwarwid patronen förebrädde sina döttrar att de alldeles förderfwade hans främmande gäster, hwilka han, som läkare betraktad, ide ansäg funna räddas från galopperans de lungsot med mindre att de genaft begagnade fig af hang universalmedel, de gula dropparna. Det finnes äfven röda droppar för er, näsperlor, i hwilka ni kunna bedja edra offer om tillgift för er grufliga framfart med dem. TFöljen mig! Med fina damer under armen frams gingo nu Sten och magistern mot den wäldiga bålen, fom war uvpflålld på ett rundt stenbord under några höga almar, och kring hwilken redan grannarne temligen mangrannt woro församlade. Syfrarna fattade nu, leende, hwar sitt bi schoffsglas och drucko för fina kavaljerers snara återställande till helsan.