Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1855, sida 2

staffadt med mig, att jag will hafwa få litet fom möjligt att skaffa med wate ten, undantagandes till utwärtes bruk. En man med smak, som jag, kan natur ligtwis ide tycka om någonting smaklöst, deri ligger hela förklaringen. — Men jag fer några gäster redan wara i anse nalkande. Laga derföre benen i ordning, mina herrar, ty här skall bli lek och dans, få det hurrar efter. De stackars flafs warne, fom wi i förtäckta ord falla: wårt arbetsfolk, kunna, min själ, också behöfwa en glad dag någongäng. Wi wilja nu möta wårt främmande oc) fe dan gå att se huruledes mor fält det i ordning på planen derborta. Den ena familjen efter den andra utaf patronens grannar, anlände nu oh mottogos alla på detta fryntliga, ofonfte lade sätt, fom tycktes wara detta hus eget. Att de båda wackra främlingarne nyfiket betraktades, torde wara öfwer flödigt att säga, och många woro de hwiskningar, som utbyttes mellan husets döttrar och de unga damerna från granne kapet. Efter en stunds ömsesidigt belsande