Norrländska Korrespondenten – 6 oktober 1855, sida 2

L — ——5797 fom förbarmar dig öfwer din få wan mäktige fader. Lägg dig hår på knä, få skall du få en fyf. Ih jag med, jag med! ropade den äldre, fom äfwen knäföll wid patronens andra fida. Nej pass, fadermöderffa! ropade Pus tronen, fom dock fäfängt sökte att wärja sig mot de fyra runda, mjuka armar som omslöto hans hals. ib, gubewars för att ha döttrar! suckade patronen när den färlefsrifa flris den war slutad. De funna aldeles förgöra en stackare. — Men kommen bit, mina herrar, och tagen plats i det gröna. Sanncrligen hafwa wi ide gjort of förs tjenta af de dimulentia som flickungarna hafwa att förföra of med. Slå i, ge: fåwindt! Glasen fylldes oc kringbjödos, Ywarwid dock magistern betackade fig och ans höll i stället om saft och watten. Pas tronen gaf honom nu ett komiskt Ögon: faft, flog fig för bröftet och utropade med mycken pathos: Fördlindade, unge man! De dyrbarafte gåfwor utösas ofta af