kommer te första flugan, fom J fer ber: borta, å fen rakt fram. Högft belåtna med de underrättelfer, de fått satte wåra äfwentyrare fig åter i gång. Det här wagabondetifmet, år ändock förtjufande, fade Sten, i det han lifligt utsträckte fin högra arm. Eller fan det finnas någontig trefligare, än att om morgonen ide weta hwar man om qwållen skall hamna; att gå på måfå, hwarut en wag leder, och gästa hwar det faller sig, än hos en friherrinna, än bos en kaplan. För att köpa ett dylikt nöje fan man gerna finna fig i att ans ses för konstmafure. Men huru skola wi nu bära of ät med detta slotteröl, som jag werkligen är bra nyfiken att få wara med om? JIagenting är enklare: wi gå bara, helt oförskämdt, dit, och jag friar, fom jag redan sagt, till den förda jag möter. Hörde du bara huru mjölnaren prisade flickorna? Det fall bli roligt att få bedömma hurudan smak den mannen har. Men här ha wi ju stugan der wi