dagen utbedja mig den äran att få falla dig för bror. Ja, sämre fan man få, inföll den swarte, leende. Mins du, Sten, då du, så grefwe du än är, drack brorskål med den försupne hållkarlen i Rotebro, för att få hästar? Fa, hwad tusan skulle jag wäl gör ra? swarade den gule, fom wi nu, i likhet med hans reskamrat, wilja kalla Sten, Wår tid war knapp och wi har de kommit alldeles försent till Upsala, om ide jag uppoffrat mig för det alle männa bäfta. Ad nej, det war för mitt bästa, ens dast för mitt, fade den swarte med tindrande ögon. Du wisste att min tenta men war utsatt till följande morgon och du war förtwiflad öfwer att jag skulle uteblifwa .... mu Yde mer än rätt och billigt, då det var jag fom narrat dig med mig til Stod: ;olim midt under de hetaste studierna. Men nog nu om den saken; — tyder