Jacob Jarvis. (En berättelse från de förenta staterna i Nordamerika.) (Fortj. fr. föreg. N:r) — Det mäsie wara ett misstaj; sakerna tillhöra icke oss. — Bor då ide herr Jarvis här? — — Jo. — — Och numret på huset är 402 — — Ja. — — Då eger det också sin riltighet; ty det är adressen fom man uppgifwit för mig. — — Sa, ni har gått alldeled rätt, bär derföre in sakerna, — fade Jarvis med rörd stämma. Rarlen lydde naturligtwis. Först rul: uade han in mjölfatet; derpå följde flera paketer, fom uppenbarligen innehöllo caffe, foder o. d.; ändtligen kommo ett var stycken fött och några grönsaker. — Nå ur mycket blir iag nu Er ffyls för ert beswär? — frågade Jarvis.