Norrländska Korrespondenten – 12 september 1855, sida 1

urtrites. På en gång har nu erhållits en hel mängd utförliga rapporter öfwer hela slaget wid Tschernaja, engelska, franska och ryska; endast den sardinska fattas ännu. Det är naturligt, att stor stiljaktighet råder i den franskengelska om den ryska uppfattningen af denna affär. Af alla upplysningar framgår klart, att det warit en batalj, som till sina dimensioner fullt kunde mäta sig med slaget wid Jnkerman och hwarest ryssarne lidit ännu fånnbarare förluster. Wid läsningen af dessa rapporter och de korrespondenser fom franska och engelska tidningarne nu också börja meddela rörande bataljen, är det twå om ständigheter fom företrädeswis ädraga fig uppmärksamhet: ryssarnes oproportios nerligt stora numeriska öfwermakt då de, ehuru 60,000 man starka, blefwo tillbafaslagna af 22,000 man (eller strängt tar get endast af 17,000) och widare de ry ffa truppernas beskaffenhet. Flera forredpondenter öfwerensstämma nemligen deri, att de på slagfältet qwarlemnade döda hufwudsakligen tillhörde regementen, som först nyligen anländt till Krim och att många af dem befunnit sig under eller öfwer den ålder som eljest är bestämd för rekrytutskrifnringen. Fångarnes utseende skall äfwen wittna om de stora lidanden och umbäranden de måst utstå på deforcerande marscherna till krigsteatern. Frankrike. Från Paris skrifwes, att man af wise fa omftåndigheter wil sluta, att Ofterri kes förhållande åtminstone till franska far binettet på sednaste tiden blifwit mera förs sonligt, ehuru måhända de gå för längt, fom redan wilja weta att förhandlingar: ne mellan Osterrike och westmakterna åter skola upptagas, ja, att Osterrike skall ware färdigt att omsider deltaga i kriget mot Ryssland. Denna förändring i österriki ffa kabinettets ställning skall ha blifwit framkallad genom de häftiga anmaningar hwarmed Ryssland på sednaste tiden wela tubba Osterrife att gå med fig.