——— — Aw — QAmwwWAQm.Ww.wwwwWWA..WW — — — — — äg33— ä — —— — 2 A -L 22cc seende vå markens beskaffenhet. Sällskapet i Wester-Norrlands tån malde följans de medehvåg: att hägnad mellan inegor och utmark bör qwarstå; ödeshagen, fom omsluter bys hemskog, bör kunna utgå, helt der den är af betydligare omfång; hwaremot såwål alla hägnader uti ine gorna som äfwen gårdshagen funna borts tagad. I St Kopparbergs län Uttala des önskan om det tillägg i blifwande ny stängsclförordning, att delegare i samma stängsellag ega besluta, om de fleste, fom tillika ega mer ån hälften af frångfellagets hemman, det önska, att i werket fåt: ta den nya grundsatsen, dock med Ålig: gande att fullgöra fin ftängfelffyldighet emot angränsande stängsellag, fom wilja behålla hägnad enligt nu gällande författning. Elfsborgs läng södra hushällssällskap — det norra gillade obetingadt ris fets ständers förslag — förordade håg nadsskoldighetens bibehållande, med förs bindelse för egaren af kreatur att answa ra för dem ach den skada de göra, sedan hägnaden årligen blifwit inom slifteslaget erkänd såsom fredsgild. Sällskapet i Östergöthlands lån föreslog, att stängsel. lag uigöres af by eller enstaka hemman och de angränsande egor, som i dess rå gång möta; att derest de fleste delegarne, för hwilkas egor mera än hälften af den till stängsellag hörande hånad fig belöver, öfwerenskomma att stängsel eller wiss del deraf ej må uppföras eller hållas, då stall sadan öfwerenskommelse gålla under en tid af högst fem år, wid hwilken tids förlopp det må bero på delegarne att He sluta huruwida densamma må upphöra eller blifda för framtiden gällande, Ddelegare dock obetaget att fina egor instånga; der han stängsel ensam Hålla will: Westerbonens läng hushållssällskap slutligen gilla de wisserligen i grundsats förslaget, men ansåg tillämpningen olämplig för länet, hwarest ännu nog skog finnes för håg: nadens widmakthällande utan synbar fras da, der gallring af tätwuren granskog of tast erfordras; medgifwande sällskapet likwisst, bland annat, att all afrösningsjord och skogsmart måtte för gemensamt bete wara fri från hägnad. Landshöfdingeembetena i de tre norra län, hwilkas hushållssällskap, såsom of wan synes, icke gillat rikets ständers för: flag, hafwa instämt i detta ogillande un der förflarande i allmänhet, att förhållans dena i berörde län woro få egendomliga, att en tillämpning af de åsigter, Rikets Ständer antagit, för närwarande skulle wara mer eller mindre omöjlig. Konungens befallningshafwande i Norrbottens lån yttrar särskildt att ftångfelffyldighetens upphörande komme att i hög grad förswåra, kanske omöjliggöra anläggning af nybyggen, få nyttiga och nödwändiga för länets widare uppodling och befolkande. Landshöfdingeembetet i Christianstads (ån deremot önskår ett gradwis öfmergå ende från stängselskyldigheten till fövldigs heten för kreatursegaren att hålla fina kreatur från ofredandet af grannens egor, men föreslår härwid att såsom regel bibe hålla skyldigheten för jordegare att emot hwarandras egor hålla stängsel efter rimlig grund och med uteslutande af stadgandet om skyldighet för egare af inegor, grän. sande till utmark, att ensam stänga emot denne sednare; hwaremot säsom undantag, förbehålles delegare i stängsellagen att, om de flesta, hwuka ega mer ån hälften af hemmanen, det önska, stängseln må upphöra, och hwarje jordegare wara ffyl: dig att answara för wården af fina fre atur. Kronobergs läng landslöfdinge embete hyllar ungefärligen sistnämnda åsigt, att öfwergången bör ske medelst ans