— Från Göteborg skrifwes af d. 25 Augusti: Ängfartyget BGötedorg, med H. M. Konungen af Danmark och dess gemål ombord anlände till Trollhättans nedre sluss i går afton kl. half 11. Angfartyc get skulle äterwända hit i dag fl. 2 på middagen. — — —— Frågan om förändring i Stäng: felförordningeit. (Forts. fr. föreg. N:r) Hushållssällskapet i Kalmar lån har tillstyrkt en författning byggd på den af Rikets Ständer uttalade grundsats, men har likwäl anjett denna förändrade grund för egofriden swårligen funna tillämpas, med mindre Kongl. Maj:t täcktes tillika föreskrifwa, att frängfelftyldigdet med witsord för den, fom stänga will, äfwen hä danefter måtte fortfara, der grannar eller menighet ej funna om stängselns borttagande åsämjas; i sammanhang hwarmed sällskapet afgifwit förslag till detaljdeftåme melser. J stället att intaga dessa, mede dela wi det wäsendtliga af Konungens Befhdes yttrande i ämnet, fom tillväd ligt antyder den wåg hushållssällskapet ansett fig mid ofwergången från den game la till den nya iagstiftningen böra betrås da. Konungens befallninge hafwande anfer den s. k. båljten-principen låta fig tillämpa lika wäl i afseende på hägnad emellan lottegarne i en och samma by, som i fråga om stängsel emellan särskilta samfälligheter, äfwensom att denna del ningsgrund wore både så enkel och i de aldraflesta fall få billig, att den borde funna antagas utan någon modifikation. Att redan fastställd hägnadsdelning bör, under någon wiss tid efter nya författs ningens utfärdande, fortfara att wara gällande, funno Konungens befallningshafwande hafwa skål för fig. Men vet ta borde då iakttagas, ide, fåfom Tushållssällskapet föreslagit, endast i afseende på sådan hägnadsdelning. som blifwit werkställd efter slutat laga skifte, utan i fråga om hwarje fastställd eller oklandrad stängseldelning, ehwad den skett efter eller i sammanhang med skifte, eller i följd af rågångsrätning eller egoutbyte. DÅ måns ga trakter inom riket finnas der lokala förhållanden göra det ide allenast möj ligt, utan äfwen ganska lämpligt att upphöra med stängsels hållande kring egore na borde lagstiftningen ide förswåra en sådan förändring genom att göra bene samma beroende af en fullfomiig enhållighet, fåfom hushällssällskapet synes antaga, och ansåge konungens befallningshafwande att, om afgörandet lemnades åt en pluralitet, fom Rikets Ständer för reslagit, fara ide wore för handen att någon delegares werkliga fördel skulle för hans grannars nytta blifwa uppoffrad. Ringare åwerkningsfrågors öfverlemnans de till behandling af gode män i första instansen skulle sannolift ofta leda till bes sparing af tid och onödiga rättegångar; men konungens befallningshafwande fun: de ide gilla hushållssällskapets förslag att gode mäns beslut skulle genast gå i werts däligber, med rätt för den, som deraf drabbas, att, i händelse af missnöje, söka återwinning wid domstol. Sådant skulle strida emot de grunder, fom i öfrigt gål: la för lagskipningen i riket, och de gode a mms VV Vr e.äääPTäWwWwä W.ä. HCCLCCCCCCc cSDDpfu—..lAQA rr m— —-—-—-——-—-E-—-—-—-—-—-—-—-—-—---—-—-—--————— RER RR ss3333 männens beslut skulle då medföra en fraftigare werkan, än som eljest enligt lag följer å underdomstols utslag. DÅ ges de männen enligt förslaget skulle ega att jemwäl fålla till viten, samt vitesböter böra wid bristande tillgång försonas med fängelse, så kunde ockjå fall tänkas, i hwilka den sakfällande, om beslutet saties i werket, skulle derigenom redan hafwa blifwit underkastad ett personligt lidande af den art, att äterwinning, om den ån pröfwades rättwis, dock fedan blefve omöjlig. I Utaf de tre återstående hushällssällska-x