LAAAWAWQAWQm.WQAAAwmWmm.m. äADWb —L LL — ——— l WwAWm Wj; aaeeememeeWAe — — ——— ——————— edii. AE 2 140111, — 44 lands, Sentepings, Kronobergs, Blekinge, Christisnkadå S Et. Kopparbergs, MWefternorrlands, Nestbetiens, Jemtlands och Norrbottens tillika med södra delen af Elfs Sborgs län, hafwa hushällssällskapen afstyrkt nådigt bifall till oftaberörde förs slag. (Focti.) En kolossal bankrutt, som warit omtalad i tidningarne, af det 200 3 sata bankirhuset i London, Stratham Paul, Bates komp., är bå. de i och för sig och till sina följder af stor betydelje. Skulden skall belöpa fig till 700,000 pund sterl., och tillgångarne äro få ob: tydlige, att kreditorene ide ha utsigt till att rädda det minsta. Men den allmänna 222 har derigenom lidit ofantligt. Det är redan fullkomligt be wisadt, at en bedråglig anfrutt bli: wit begängen, och att bankruttörerna re dan 20 år hafwa warit injolvente. De hafwa icke blott begagnat de kapitaler, som de hade att ferränta, utan äfwen de deposttioner, fom warit åt dem anförs trodde att förwara. Alla cheferna för banfirhuset åro arresterade; den ena af rem, Sir Paul, slapp undan genom pos lifens eftergi sWer bet, men infann fig tee dan fenvilligt. Denne sir Paul, som war den ege niliga styresmannen för affärerna mar fänd fom en börsnotabilitet, fom gaf yttenst briljanta mipdogar och dessutom lefde på en u on or enaligt stor fot. Ånna dagen ferrån hujet uppgaf fin stat gaf han ett lysande gåstabud. — För att rått funna bedöma följderna af denna banfrutt, är det nödwändigt förklara hu ru det förhåller fig med engelska banfirs wåäsendet. Man wet att minsta antalet ar engelska folket har kontanta penningar efter wärdefulla papper hemma sitt hus utan deponerar dem hos fin bankir, fom besörjer alla utbetalningar för deronenterne. Detta system eger rum i en får dan unsträrtning, att nästan alla familjer fontrollera sina löpande utgifter genom en s. k. Check på sin bankir. Hwem som blott har 10 pund sterl. i kassa skyndar att aflemna dem till en bankier. Det gifwer en man ett wiss: anseende, når han fan hänwisa sin hökare eller fin ffråddas re till sin bankir, om den summa, hwil: han deponerat, äår än jå liten, och det öfar hans kredit. Bankiren, som emottager dessa deposita utan räntor, fan göra dem fruktbärande för sig sjelf genom att diskontera med dem och genom att ute widga sina operationer. Huset Strathams fall har skakat detta system i sina djupaste grundwalar. Alla skynda att indraga fina deposita ur bankirernas hånder, och det torde knappast slå felt, att denna omständighet skall föranleda måns ga konkurser. Bland dem fom lida före lust wid det nåmnda bankirhusets bank. rutt, befinna sig en mängd officerare på Krim och ett stort antal matroser. hwilfa deponerat sina prispenningar för i Ö. stersjön uppbringade fartyg. Man tror att öfwer 1,000 respektabla familjer wid denna bankrutt förlorat nästan allt hwad de egde, utan hopp att erhålla någon ers sättning. När jernwägen blir färdig! Uti Fahlutidningen Dalvilen förekommer följande humoristiska uppsats: Det är en förundanswåärd werkan, jernwår garne åästadkomma i ett land, men ännu obegripligare år den werkan de Åftadfom ma innan de ännu begynt anläggas. Sedan Gefte-Dalajernwågen fom till tals, har en Hel revolution förefallit i Fahlun, i alla priser och spekulationer, och allt skylles på den blifwande jernwägen. Frå gar man en arbetare hwad han will ha i dagåpenning, få swarar han: Cj under 1 rdr bko, ty det får man när jermvå gen blir färdig.En eländig koja, som förr kostat 500 rdr, begår man nu 1000 rdr för, ty det blir priset når jermvär gen blir färdig. Ett skälp. smör kostax 32 sk. ty det är Het minsta man fan få — — — Är nnrnnnnrnrnnnnnn—hbnnn——— — ru mm ——L —