Hwar och en af oss emotser med oro stunden, då wi ssola löpa ut härifrån, ej wetande i hwilket ögonblick en olycka fan uppstå under utseglingen. Wi hade ämnat i denna fak wända of till fördelningschefen i Luleå, löjtnant Schröder; men då få wål wi fom hands lande härstädes känna hans liknöjdhet wid öfwerinseendet, af lotsningen här, beslöto wi, att direkte till hr distriktchefen anmåla ofwanstående, på det att andra och kraftigare Åtgärder måtte blifwa wid. tagne så fort som möjligt. Haparanda den 2 Augusti 1855. (Namnteckningarne.) Anmärkningar wid förslag till Kyrkohandbok, sadant det för rekommer i N:o 2 af Prefter ståndets pastoralafdelnings be tänkande wid sista Riksdag öfwer ett af Commiterade uppgjordt förslag. (Forts. fr. N:o 62.) Pag. 21. Bön på Juldagen. — Davids stad ... outsägligen. förnedra. — Det sista är wisserligen dogmatiskt; men månne alltid och alleftådes lämpligt? Ref. will ide missfirma dogmen; men han har ofta hört skarpa och swårlösta frågor öfwer ordet förnedra fig om Christus. I Pag. 22. Bön på Långfredagen vBetänkt råd.7 Ja, wisst. — Hwila wid korset. Wisserligen oratoriskt, till och med poetiskt. Måtte det för mången ej blifwa en prosaisk och qvietetist sömn. Pag. 27 ... Riksmöte. En bön är wisserligen i fin ordning. Men mången funde till och med wilja satirisera, DÅ det, ehuru beskedligt beter att Gud måtte för: läta och upprätta hwad feladt blifwit. Möjligen har man ice altid tagit honom till råds. Pag. 28. Bön krigstider åtföljes och af en annan Den ena bedjareu tyckes dock ofta anropa en helt annan Gud än den andra. Måtte hwar och en författare alltid hålla tunga och pens na rått! Pag. 30. Förbön för fiskare. — Mången kunde ock särskildt wilja upptas ga flera näringsfång (Jfr. Litanian) eller ock slå dem korteligen tillsammans i en allmän bön. Pag. 32. Döpelsen. I Guds, far drens etc. namn. Amen. Of är wäl kunnigt ... — Det torde blott wara ett öfwerseende, att wederbörande här underlåtit att utsätta dem, som tilltalas. Jfr. 1811 års handbok: Oss christna. Förut hette det: FKåre Christi wånner. Pag. 33. Chriftus har betygat dö pelsens nödwändighet i ft. f. 1811 års: . .. lärer om döpelsens nytta och nöd wåndighet. Sit sönder ala djefwulens fnaror. — Om detta ide blifwit rättadt, få sker det wäl till följe af den utmönstrade ber sittningsläran. .. . Att han skulle taga på dem. — Å nästa pag. heter det: lade häns derna på dem. Jfr. år 1811. En högt kompetent domare, F. M. F., har ansett det sednare wara det lämpligaste i dens na mening. ... Dem, fom dem frambhade. — 1811 års mån satte: barnen i ft. för det sednare: dem. På fådana fubfti utioner af nomen i ft. f. pronomen har man exempel både i wår gamla öfwersättning och i utländska. Och dere med har ju meningen wunnit mera full het och klarhet i uttrycket för mången enfaldig? Pag. 34. Talet ster hår till Christus