En saunfärdig Roman. För omkring 15 år sedan lemnade en ung man, då föga mer dn 20 år gam mal, wår hufwudstad. Slägten ansäg bonom såsom temligen föriorad7; ty ban hade på intet wilfor kunnat förmås att blifwa tjensteman. Fadren war råd i något af rifets follegier — lika godt hwilket — hade gynnats först af IVir: sen, sedan af Rosenblad, och Carl Joe han bade en gäng klappat rådet på axeln och gifwit honom en lätt wink om möjligbeten att blifwa kolegiipresident. Att sonen till on sådan fader borde trampa trapporna i werken och kunna i i fir nom tid göra lyocka, ansäg slägten alldelcs afgjordt. Detta hade dock för den unge mannen intet locande, och efter en häftig strid med slägten fick han ändtligen föräldrarnes tillstånd att söka sin l)ycka på egen hand. Utrustad med en liten kassa gick han ombord på ott af Spön C:3 fartog och styrde kosan till Amerifa. Wanligen skref han derefter