denna manad Jortgar slaltern och hlnhergningen: sist slås gårdes och renhöet. Äfwenså fortfar man med wassskärningen samt torfbränningen och swedjandet. Löf brytes till winterfoder. Kummm infamlas mot slutet af månaden. När höet är inbergadt, släppes boskapen på sitt nya gräsbete. Lammen böra sliljas från mör drarne få att de ej längre få dia. J bee teshagarne upprensas wattensamlingarne för kreaturens räkning När dagarne warit alltför beta, fmwånger (Goilåndffa: fundar) man hästarne emot aftonen, d. w. s. låter dem simma. Detfams ma gör man med swinkreaturen, ÅNvens fom med hundarne, hwilka för öfrigt bör ra ha riklig tillgång på drickswatten. De swin, som gå på gräsbete, ringas på nytt. J trädgårdarne måste förbandet på fram mar fom blifwit ofulerade på drifmande ögat, nu lossas, äfwensom wilda skott borttagas. Kopulerade, lokulerade och ympade träd fästas wid pålar, att de må wära raka och ej skadas. Af mycken frukt belastade grenar förses med stöttor. På sofwande ögat okuleras törnrodtelningar m. fl. Till potpurri samlas blommor af Jasminer, Lavendel m. m. Krusmynta och dylika fryddwårter afffåras och förwaras på något luftigt ställe. Georginerna uppbindas och förses, liksom andra blommor och npplanterade träd, dagligen med watten. Ystning i denna månad lemnar bästa often. SFållarglug garna hållas wål tillslutna att den heta luften ej må inströmma och skämma mats warorna. Boskapshusen mwådras dagligen. Spanmålen omsfyfflas och fådestar dorna rengöras. Kräftor fångas och Ål: fistan iordningställes. Denna månad är bästa tiden att söka anledningar till fåfra källor och brunnar. Mot slutet af Juli börjar understundom sädesanden. Af Nunstafwen och Bondpraktikan och gamla sägner lärer man widare om dens na månad: Regnar det d. 2:a, få plär regnandet fortfara i 14 dagar. — Reg: nar det d. 3:e, så blir under nästa års sommar mycken wåta. På denna dag skall din dryck wara mjölk och salvia. — För d. 10:de, (Canuti dagen) har runs stafwen bilden af en lie, utmärkande wan ligen sednaste tiden för slåtterns begynnande, enligt ordspråfet: Sancte Knut för bonden med lien ut. — Regn den 14:de lår betyda wåt sommare nåsta år. — D. 19—24 Fruntimmersweckan, wans ligen utmärkt för mycken wåta. — Reg nar det d. 20:e, Margretadagen, wäntas swår bergning; regn wid denna tid lärer äfven skada nötter: IWåter Greta i nöt terna, bli de föga till gagn. Nun: stafwen har för denna dag en afbildning af solstrålarna för att utmärka den wars ma årstiden. — D. 22, Magdalenadar gen, säges ofta medföra regn: Magpdalena gråter gerna, säger ordspråket. Wid Magdalena tid skall du noga akta på di na bi, att de ej flyga till skogs. — D. 23:e wid denna tid ingår Rötmånaden, och warar till den 23 Augusti. Dagars ne derunder har man gifwit namn af HSund-dagarna, emedan Hundftjernan (Sirius) fom sitter i nosen på ftjernbilden 7Stora Hunden, denna tid uppgår lifa med solen. Nämnda stjerna och def förening med solen tillskrifwer man den hetta, fom wanligen under denna tid rymd är mest tryckande. År den 23:e, Emma-dagen, Har och warm, utan att wara qwalmig, wäntar man fig ett godt år. — För d. 25:e har Runftafven bilden af ett Ek-ollon, emedan Eken nu börjar sätta frukt, och för den 26:e bilden af en räfsax, utmärkande tiden för def begagnande: Räfungarna äro neml. nu så gamla, att de följa modren ut på rof. —. Den 27 kallas Sjufofmaredagen af följande anledning: Enligt sagan hade 7 christna mån wid namn Marimilianus, Malfus, Martinianus, Dionysius, Johannes, Serapio och Constantinus, under romerska kejsaren Decii tid år 249 dolt sig uti en sila i ett berg nära fras ven Ephesus i Mindre Asien, för att sålunda undgå den allmänna före ————————————L—LLssee— LL RE OO — —ä————— — —— i j