Norrländska Korrespondenten – 7 juli 1855, sida 2

och fordra att få gå på med bajonetten. 3 åår lästes den sista generalordern, fom förkunnar flottans segrar, för brigaderna, oc) i afton hafwa lord Raglan och ge neral Pelissier ridit gerom lägren un der båda armeernas lifliga burras och wiwatrop. Det finnes ide näsot twif wel beträffande nitet hos dem fom föra befälet. Wåär eld fortsattes under tre timmar med den yttersta häftighet, och ryssarne swarade ingalunda med samma raskhet, ehuru ej utan betydande wärma. På mår sida war bombernag öfwerlägs senhet ganska päfallande, och utmärkte äfwen i wiss grad denna kanonad fram för den förra. Wår elds öfmerlågfen: het öfwer fiendens blef åskådlig på flera punkter innan natten inföll, men i synnerhet i Redan, fom war föremålet för sjöbrigandens särskilda uppmårffambet. Ryssarne ådagalade emellertid ins gen brist på tapperhet och beslutsamhet. De affyrade talrika salfwor med 4 til 6 kanoner i fender, od) kastade äfwen i repressaliewäg en ofantlig massa grofwa fulor uppåt wår lätta diwision och dergå: höjden fom wi falla .Vickethousehill. Sedan ffymningen inträdt gaf Hhetfighe: