MORE UHf1WiåtU0ottwurllt, (11 ou UDP till sjelfherrskare öfwer 30 a 40 millioner menniskor, måtte lifwål ega något wärde, både såsom härförare och statsman. Grefwe Platen: Wisserligen fan få tyckas; men det war blott en skicklighet, att begagna conjuntiu ren. Hade Han framstått på sammarsätt nagra år förr eller sednare, skulle han to talt misslyckats. En yuare officer: Men Napoleon gjorde likwäl stora far fer: Hans Code-Napoleon, hans Simalonwäg, hans tåg öfwer Alperna, hand upphäfwande af inqvisitionen i Spanien o. s. w. böra wäl förskaffa honom menfe lighetens tacksamhet. Platen: Tacka honom fan för det. Han mottog det bästa folk och det bästa rike i Europa, der revolutionen, utan något hand till: görande, redan hade bortsopat allt ruttet i staten. Han behöfde endast organisera. Men huru gjorde han detta? (Berättaren erindrade fig ej här argus menterna.) Deremot war det hans gränslösa frigåoch ärelystnad, fortsatte Platen, fom dref honom, lik en af samwetsqwal förföljd, att aldrig wara stilla och aldrig wara nöjd, samt att aldrig lemna fina grannar i fred. För hans krigslystnad behöfdes inga? bevis; men på hand högmod må blott hans politik år 1812 anföras. Här mötte honom Swerige på halfwa wägen med anbud af allians. Han försmädde den. Swerige fordrade att återfå Hin land; han swarade att Finland skulle blifva en stat för sig (troligen åt någon af ledamöterna inom hans egen familj.) Swerige begärde då i ersättning MNorrige. Han swarade då på samma fått: Nors rige blifwer en stat för fig. Swerige begärde då — såsom ett fattigt land — subsidier. Han swarade: subsidier funnen J få, men inga kontanta penningar, ut an blott för några millioner foloniahwaror, konfiskerade i Danzig, dem Smwenskarne sjelfwa skulle afhemta, under det lilwäl Engelsmännen ännu woro herrar i OÖstersjön. Jag hemställer nu — fort: for Platen — huru wida wi, Swenskar, kunde med heder ingå på ett sådant anbud. Den fom kände Nationalandan i Swerige åren 1809 och 12, wet mera än wäl, att, hade det gällt att återtaga Finland, wi gått man ur huse. Nu måste wianr taga att Napoleon sjelf antingen war gränslöst dum eller och trodde han of war ra det. När han inföll i Ryssland, be fann han fig såsom annan härförare underkastad krigets chanser; likasom en fatt på en hal is omfattar hwarje föremål, fom erbjuder fig för hans fotfäste, få har de ju Napoleon bordt äfwen omfatta hwarje fig erbjudande tillrålle, att göra fig Swenskarna förbundne. Herrarne fun na wäl tro — tillade Platen derefter — att jag pratar i wädret; en framtid skall bekräfta min utsago, om ide förr, åtminstone då ftadsrådå-protofollerna en gång blifwa tillgängliga för landet. Under denna framställning stegrades P:s wårme till största höjd. Han reste fig upp, swängde med armarna, höjde rösten och beledsagade orden med en och aunan sjömansed. Sista inkastet emot honom war följande: — Man torde dock få medgifwa, att Napoleon styrde Frankrike lika bra som hans grannregenter styrde sina stater. Platen: Tacka honom fan för det. Derrttll wille icke mycket. Att styra på samma fått, som nu Ryssland, Osterrike och Preussen styras, består endast att förlägga den ftridbaraste delen af nationen i garnison of wer hela landei; men att ide låta trupe perna förblifwa längre än högst ett halft är på något ställe, af fruktan att de fun: na fra ternisera med de missnöjde eller nyproriska undersåterna. Nagra ord till Helsingland. Suni-dagarne 1833.