nagon god predikosamling eller bideljör: klaring. Man fan med dessa hjelpmedel för sin del och för sitt hushäll, om man har sådant, wara uppbyggelig nog, likwäl blott till en wiss grad, men ide för hela menigheter. Och dessa borde innan de öfwerlemna fig åt sådana obchöriga be Dare, folja lärofadern Luthers råd uti hans bref om Winkelpredikanter (detta bref finnes i bokhandeln för 3 ff. bko.) De borde fråga sådana ankommande: Hwadan kommer du? Hwem har sändt dig? Hwem har befallt dig predifa? Hwarest har du ditt bref och infegel att du är sånd af menniskor? (af sädana mån, som hafwa laglig rättighet att sända dig?) Hwar äro dina tecken och under att du är sänd af Gud? — — Likaledes må ste man fråga dem, fom herbergera fmys gare od) med dem göra ett: MSPwem har gifwit dig lof? Till separatister må och ur nämnde bref af Luther följande frågor ställas: Owarföre öfwergifwer du din kyrka och före samling, den du efter Guds ordning med rätta tillhör, och tryper in i winklar och wrår? Hwem har gifwit dig matt att skingra denna församling och åstadkomma parti oss emellan? Hwem har befallt dig att förakta din sockneprest och pa baken dömma och fördömma honom, förrän han blifwit anklagad och förhörd. Hwar är du morden en sådan domare ofwer ho nom, ja, och öfver dig sjelf? — — Så säger och Gud om smygarc. Jag sånde dem icke, likwäl lnpo de; jag talade icke med Sem, likwål profeterade de Jer. 23. Jbland många andra, fom i wår tid, twertemot Guds Ord (Petr. 4: 15, Jac. 3: 1 Ne) och mor wår kyrkas lag och stadgar, utan att wara af wederborande myndigheter pröfwade, kallade och fände, tagit sig före att uppträda såsom predifonter, har under nåstl. winter, enligt tidningarne, en konstapel Mällerswärd, fordom student, hallit ett slags andeliga tal dels i enskilda hus, dels i fyrfor) häruti stiftet. Enligt tillförliga underråts telfer stall M. ha en ledig och swassanDe tunga, men liter, fom man sager, i mat:jacken, fom wanligen år, med jåda na der swarmare. PA funffapsbrijt hos honom kan man dock ej undra, då han ide walt prestwägen, utan sjömansyrket till fin lefnadsbana. Men billigt må en hwar förundra fig öfwer hans tilltagfenhet ait ända upptråda fom andelig tas fare inför menigheter. — Wi wille gifwa honom och alla hans lilar ett godt råd, och det wore, att de rakt lemnade sitt yYrs ke och egnade sig åt studier, för att icke allenast inhemta grundelig insigt i dog matik, symbolif och kyrkohistoria, utan oc i bibeln på dess grundspråk, få att de åt minstone funde, der wår öfwerfåttning ) icke är nog tydelig, taga reda på rätta ) Så midt of bekant är, lärer dot Selan: gers kyrka wara den enda, der det inom sltiftet lyckets M. att agera talare. Red. anm. 2 Orr sor ov -— ev