Wid en sådan ringa sramgalig stittbe wi afhållit oss att uppgifwa nya medel, om intresset icke wore så allmänt och stort att förekomma förlusten aj en pros dukt, utgör fom mer ån en tredjedel af folkets föda, och hwillen under de fednare åren få betydligt aftagit och hotar att allt mer aftaga. . Medlet fom wi hafwa att föreslå, fom mer för öfrigt från en man, hwars frållning lemnar tillräcklig garanti för dess riktighet; det hwilar på trenne års erfar renhet och på en oafbruten framgång. Såsom wanligt bar flumpen fört till upptäckten. Herr Bollman, statsråd och professor wid landtbruksinstitutet i Grigoretski (i Ryssland), hade uppfunnit en , macbin att plantera potatis med, men ihwilken hade det stora felet att den afflet de unga skotten och skadade sjelfwa pot terna. För att afhjelpa detta, beslöt Han att göra potäterna härda genom artifierel uttorkning, och wåren 1850 lade han de för fättning: bestämda potäterna tre weckor i starkt upphettade, slutna rum. Dessa potäter uppkommo ganska mål och gäfwo så stor skörd som de närboende landtbrukarnes, med den åtskillnad, att deras potäter woro af sjukdomen mer eller mindre angripne, då deremot hans derifrån blefwo helt och hållet förstonade. För hr Bollman war detta endast en tillfällighet; men följande året torkade han åter fina sättpotäter, och för andra gåns gen erhöll han en frisk och rik skörd un: der det potäterna, rundtomkring woro starkt angripna. Ar 1852 anställde han ännu mera bestämda försök. Hans före råd på sättpotäter war slut och han nöd: gades köpa de bristande hos fina gran nar. Dessa köpta potåter buro de tyde ligaste spår af sjukdomen; somliga Word helt och hållet skämda. Han låt dem ligga en månad ett starkt upphettadt rum, skar dem efter deras storlek i twå eller fyra stycken och lat dem ännu torka i 8 dagar. Denna gången hade af vakt samhet, hettan blifwit få stark, att man fruktade, att grodämnet war förstördt. Man satte dem emellertid, och emot all förmodan drefwo de så starkt och tidigt, att man tre weckor tidigare än wanligt, kunde upptaga unga potäter. Många stycken gäfwo nionde kornet; och fastän alla potatesfält i grannskapet woro an: gripna af sjukdomen, få kunde man hwaren på fanet eller potäterna finna ett ens da spår till sjukdom. Detta utomordentliga resultat, fom Hr Bollman ernått tre år efter hwarandra, föranledde honom att efterforska, om ice andra landtbrukare hade gjort enahanda förföf, och fe, han fann deribland tvenne. En hr Lofomffi i guvernementet YWies tepsk, hade sedan 4 år fullföljt methoden att torka sina sättpotäter, och sedan war hans skörd helt och hållet befriad från sjukdom. Äfwen honom hade slumpen wägledt. När han för 5 år sedan lät utgallra sättpotäter, stack han en af de samma i fin cka. Hemkommen kastade han den på ugnen: den blef glömd och låg der till nästa wår. Då fann han den helt och hållet torkad och skrynklig; för en kuriositets skull satte han den, och den af en mängd sköna, helt och hållet fri sa potäter. Då uppgick för honom ett ljus; sedan den tiden har hr Losowski alla år torkat sina sättpotäter och alltjemnt med bästa resultat. Den andra iakttagelsen af detta slag gjordes af hr Wasilewski, possessionat i guvernementet Mohilew. Han brukade lägga de potäter; som woro aftagna för hushållet i samma rum, der han rökte ji na, skinkor. Ar 1852 hände det, att det fattades honom sättpotäter, och för att ej sluta en påbörjad sättning, måste han taga af de potäter, hwilka legat en månad i ffink: spisen. Dessa sednare gåfwo en bättre skörd, som knappt wisade ett enda spår till sjuldom, under det alla de andra, hwilka ide word torkade, woro starkt an: gripna. Professor Bollman tror, att sKng Do Vfåäfor fam loa-nt I s.is sukdoOO — —nn—— ilEiiiii — — ——A ALLA —B — I im n n n W Öjmmam———m—t.——-Q(—— ——e——-— 1S2 ? ? --2—Coeooe—-Ö K Ö ———— 2— —————— VER It potäte skalen Dare 3 re ffer de pre tidigt Gul? Uti et fin, och J beffrif i Kor lidne det: I (alltfe prinse gen 5 leriet, för de ma b wer 1 20,00 skönhe i wår Swer Swer het se rika f såsom med nom Fredr i Rik än ic dog I fullm huru vant, borde Unde ring ne K nast, bror. död, mot fölle, toret servic hörig nun na i silft Konr fram: wid arbet ka be dast då os wid. i wå tskill egent pen hörig oc d och f både och a merff Koni fig n metal förrå den h ett o mani äfwe år, 6 bilda Lond ralen På hafv: Joh