Norrländska Korrespondenten – 2 juni 1855, sida 3

öpenade fönstret för att yttra några ord till den lille natarforskaren, som sontes mig funna blifwa större med tis den. Bäst som jag fiod och bygde lufiflott för hans framtid, kom en stormil, slet puppan ur spindelwäfwen och bläste den in på mitt bord. Jag öppnade den trånga fwepningen och fann deri en skepnad, ämnad till fiåril, men — ban hade, i brist på fot, icke nått sin fullbordan. Han hade frusit bort innan sommaren kom. En tår föddes i gossens uttrycksfulla öga; jag wet icke hwarföre. Det finnes mången puppa i menffligheten, fom i brift på folffen fryfer bort.