tionen af Tidningen Dilettanten inlemna några fragmenter af mitt föredrag wid Medelpads Prestsällskap innew. år, jemte en skrifwelse säsom replik på förutgångne af bemälde Redaktör antingen mipförftådda eller annars orätt gjorda framftällningar of några mina yttranden, med be gäran, att han wille i fin tidning strar efter Påsk låta meta, om han funne fig wid att intaga både det ena och andra, eller icke. Under den 10 i samma månad intogos fragmenterna med förklaring, att efuru desamma för båda flagen af Di lettantens läsare, neml. både bildade och obildade, woro antingen öfwerflödiga eller ock onödiga, wilja wi dock, — (såsom orden ytterligare lyda) — då den wärde fragmentisten äfwen har of i nådig åtanka och och ide utslutande egnar N. X. sina literära bidrag, här införa de infända fmulorna ... Men fom ide ett ord hittills följt om skrifwelsen eller repliken, förmodligen af ren glömska eller ock för wigtiga och angelägna artiklar skull, så anhålles att Red:n af N. K. wille under weckan i sin tidning införa denna adress, men dröja med införandet af fjeljwa ffrif: welsen öfwer nästa utgifningsdag för Dilettanten, emedan jag af dess Redaktörs fända opartiskhet förmodar och wäntar, att han sjelf samma dag åtminstone låter börja repliken. J anna: fall fortfar jag med min anhållan om skrifwelsens infö vande i N. K. Skön den 21 Maj 1855. I. Backlund. Asele den 24 April. J alla landsänder finnes det altid någon profet eller profetissa. Jnnan kyrkostaden härstädes år 1852 genom brand förstördes, lärer en qwinna i Angermans land förutsagt denna händelse. Samma qwinna skall äfwen profeterat att Mvaljwet å den nya stenkyrkan härstädes skall nedramla wid något tillfälle, då mycket folk år samladt i kyrkan. Sistl. Annan: dag Päsk hade folket under Gudstjensten trott att händelsen då skulle inträffa och fommit i sadan förskräckelse att både pre sterna och åhörarne begifwit fig ur fyr kan, hwarwid sadan brådska och trängsel i dörrarne egt rum, att många slutligen kommit ut med sönderrifna kläder samt med blessyrer och skråmor i ansigten och på händerna. En mängd med fönster hade blifwit fönderflagna — emedan måns ga, fom för trängseln skull ej kommit ut genom dörrarne, måst taga wäg genom fönsterna ut på marken. Drsaken till dens na förskräckelse, war att snån genom den då inträffade töblidan lossnade å det öfra taket (taket är i 2ne afsättningar) samt med full fart rasat ned på den nedra afsättningen — och hwarigenom ett wåÅdligt dunder uppkom. Sedan folket hade lugnat sig från förskräckelsen, gingo både presterna och åhörarne åter in och forte fatte Gudstjensten och communionen. (N. p.) J Ostgötha Correspondenten för den 12 dennes läses under rubrik: En barbarist Handling. Under den 18 April innehöll Ö C. en