FÅ (tte9s Ået årdang med 3 Mor 16 fe. sk., samt för ett fjerdedels år med 1 R:dr 22 nas om Tisdagar och Fredagar middagstiden; der 6 sk. banko. — —ä— -tF —A dolien och Ufraine. Han intalade derföre bönderna, att synoden hade ställt äns nu ett manifest till tyska folket, hwari dagswerkens afskaffande kungjordes m. lm men att de höga herrarne omkring kejsarens person förhindrat offentliggörandet af detta manifest, hwaraf han dock egde en afskrift. Detta af honom sjelf uppfatta oäfta manifest uppläste han för bönderna, som redan woro i jäsning till följo af formännens berättelse från Krim. Bönderna sammanhopade sig och misshandlade poperna, fom förnefade tillwaron af ett andra manifest, men gjor de egendomsherrarne ingenting ondt. Re geringen afsände ett par bataljoner infanteri, fom snart lyckades spränga folthopen, hwarwid 40 man omkommo. Omfring 200 af anförarne togos till fånga och komma sannolilt att skickas till bergwerken i Siberien. De öfriga erhöllo yrygel, och de upproriska byarne hållas ännu besatta af trupperna. Dermed war upploppet qwäfdt, dock skall stämningen i hela Lilla Ryssland war ytterst upprörd och betäntlig. Kriget på Swarta Hafwet. Lord Raglan rapporterar den 10 Maj: ÅBittida i dag gjorde Ryssarne med ansenlig styria ett utfall mot högra flygeln af wåra framskjutna löpglafvar, men kastades genast tillbaka. Ett andra Ddylift försök hade samma öde. Jngenting kunde wara bättre än de i affären del ingande truppernas hållning. Fiendens örlust war betydlig. Det tal, fom general Canrobert efter den allmänna mönstringen den 27 April höll till de kring honom församlade offierarne, lydde enligt 7Courir de Mar eille sålunda: Det gläder mig att fe er samlade oms ring mig, fom jag såsom general älskar och såsom soldat högaktar. De utmatande arbeten, med hwilka j dag och natt varit sysselsatta, och den swåra men äroulla uppgift, fom blifwit mig af fejfaren anförtrodd, förhindrar mig att oftare förs amla er, men under edra arbeten och trider äro mina tankar och min själ ortfarande hos er, som jag älskar och fwer hwilka jag är stolt. Wänner och amrater, hwad som mest bekymrar mig, ir dit min makt att belöna ide sträcker ig så långt som eder hängifwenhet för äderneslandet och kejsaren. Hwarje gång ag kan förläna en belöning, gläder det nig, ty nägra emottaga då åtminstone n lön, som alla så tappert förtjenat. Frankrike och kejsaren äro stolta öfwer r, och jag, er general och wän, finner nin åra wara att anföra sådana truper. Med officerare fådana fom j och e tappra soldaterna omkring oss är ins senting omöjligt. Waren fulla af förroende och tålamod, ty det ögonblick skall nart fomma, då jag i Frankrikes namn lappar på dörren, och då wi om den ide ppnas skola intränga både genom föns ter och dörrar. Ånnu något litet tålaod, och wi framträda segerrika utur denna ruktanswärda strid, och den ära, som den all kasta öfwer Frankrike och er, skall wara dödlig. Lefwen wäl och må wi snart ter träffas. Hela Europa blickar på er, ch beundrar er. Friskt mod mina ådla imnrater. Jag fer i edra anleten tecknen ll framgång. Gån och sägen edert folk tt det kan lita på mig likfom jag litar å det. rÖInd. B:s korrespondent Å ftrifer från Paris: ESedan den från Konstantinopel anndande general Regnault de Saint can dnnagelyss korps förenat fa med