Wåädericken har de jsednare dagarne varierat mellan regn och snöslast, wars igenom återstoden af winterns fnöförrad blifwu betydligt medtagen; ehuru nagot deraf ännu qwarligger i skogarne. — Under det ett visst parti för någon tid sedan klappade på kyrkodörrarna, för att i templen insläppa konstapeln och baptisten Möllersvärd, sasom predikam, saknades icke fran vissa håll mer och mindre närgängna anmärkningar mot det Presterskap, som icke ansåg sig lagligen kunna för detta ändamål stå till tjenst med kyrknycklarna. Mot Pastorsembetet i Sclanger var dock från den sidan intet att anmärka, emedan det lät sig på enträcen begäran beveka till kyrkans upplåtelse, hvilken åtgärd ock genast beledsagades af detta laford i Dilettanten, N:o 12: vice Pastor Lindbloms handlingssätt kunna vi ej annat än prisa, såsom varande frisinnadt, och äfven klokt och välbetänkt, hvaremot Kontraktsprosten Backlund, som derom gjort anmälan hos Högv. Consistorium af samme Dilklandrades för sitt onödiga besväry, hvarvid ock Dil. tillade: Vi få väl se huru klagomålet aflöper. Allt hittills har dock Dil. lemnat sina läsare i okunnighet om huru det aflupit, och Red. skulle gerna hafva gjort detsamma af undseende för nämnde Pastor, hvilkens förseelse? heldre må ursäktas honom, än dem, som honom dertill förledde. Men då prejudikatet kan komma till pass äfven för andra mindre erfarna prestmän, som i dylika fall kunna råka i villradighet, och då den i målet intresserade publiken icke heller bör lemnas i okunnighet om hvilkens handlingssätt var det lagliga, dens, som sick nöja sig med klandret, eller dens, som hedrades med stora priset i Dil., har Red. ansett skäligt att här intaga Consistorii den 28 sistl. Mars gifna domslut i målet lydande sålunda: ÅEfter öfvervägande häraf, och ehuruväl Consistorium, yPoaktadt hvad t. f. Pastor Lindblom till sitt rättfärdigande andragit, icke kunnat undgå att finna, det han i ofvanberörde hänseende handlat i strid med Kyrkolagens stadgande uti 19 Kap. 5 ., ville dock Gonsistorium för denna gång låta vid hans afgifna förklaring bero, men med allvarlig åtvarning till honom, alt för framtiden taga sig för slik förseelse till vara. Man finner häraf, att Dilettantens pris icke är särdeles att prisa, och att. hans klander icke heller är särdeles att respektera. — Vårt referat om Baptisten och Körsnären Forssells yttrande inför Rådhusrätten den 30 sistl. April har högeligen misshagat Dil. Den, som lemnade underrättelsen, stod dock närmare Dombordet än sjelfvaste Dilettantens Redaktör Skulle dock så illa åtbära, att vår referent misstagit sig om lydelsen af ett uttryck, borde väl detta bringa Dil. ur sin lugna fattning? Enligt Dil. hade F. yttrat, att den helitig wattenhwirjwel; derefter fom Hm nandet oc) vlumsandet af en mängd tun