Kossuths Adress, TillWännernas Samfund i Storbritannien. (Forts. fr. föreg. MN:r). Om tjufwen bryter fig in i uti ert bus och fränröfwar er ert silfwer, gen i bonom vå för fredens skuld ert guld vå föpet; eller tillkallen j polisen, att ban mä blifwa straffad och er egendom återställd? Hwilketdera gören j? Och bwarest är det tribunal, till hwilket förtrockta nationer funna wädja mot de krönta röfrarne af deras fred och lycka, om det ei är swärdet? warje tråd fom ej bär god frukt skall afbuggag och faftag vå elden, säger Herren. Finns ett sämre träd än orättwisa och förtryck? Likwäl yrken I fred för det onda trådet, att menftligheten må twingas att äta def giftiga frukt — förtrycket. Är det menni skokärlek? För er, som (tack ware Cromwells swärd) ej han något förtryd att utstä, är det mycket lätt att säga: Krigen ej, låten oss bafmwa fred, att wi i alt lugn må funna egna wära krafter ät bandelns oc industriens fredliga fysselsättningar och sälunda fortfara att öka wår wälmåga Men Europa är förtryckt. Jag wil ej säga till er: Samlen er ej skatter på jorden; j funnen ide på en gång tjena Gud och mammon. Jag will ej säga så till er, emedan ni utmärken er genom milda samfundsdygder och enskild wälgörenhet. Jag will blott fråga er: Tron j att er religion endast ålägger er att wara kärleksfulla mot enskilda menniskors lidanden oc förbjuder er att wara kärleksfulla emot nationerna, mot mensklighetens beständiga lidanden ? — — — — — Om det är er religion, förlåten mig då, om jag säger er, att ni antingen ej ären friftna, eller också år er kristendom lif fariseernas bön, en ljudande malm od en klingande bjellra. (Forts.)