Norrländska Korrespondenten – 21 april 1855, sida 2

men med en mun, som icke ännu lärt sig den stora konsten, att råtta mun efter matsäcken. Dyster till sinnes git han tidigt en morgon af nästl. sommar ut från fin bostad i fladen. Sedan han i trappan noga lyssnat efter om några bekanta sieg nedanföre kunde förnimmas och hans öga spejande farit öfwer gatan utanför porten, för att göra fig förmwids sad, det inga herrar med stora papperös luntor i fidorna wäntade honom, toa han ut stegen oc styrde kosan till Carl den 13:des torg. Det war en ffön fommarmorgon och mycket med brunsgåster fanns på det wackra torget. Wår notarie slog sig ned i det lilla konditoriet derstädes bredwid en kopp kaffe, läppjade derpä, tände en cigarr, ögnade på gårdagens Aftonblad och lär sin blick förstulet då och då swäfwa ut öfwer de eleganta warelser, som sökte lif och hälsa ur Professor Mosanders Apparater. Alla menniskor föreföllo honom få lydiga och han tänkte med bäfwan på sitt get öde. Hwem wiste så noga, om i samma sol, fom smyckade torgets als ser och förskönade färgerna i damernas lädningar, innan aftonen skulle finna onom bakom gallerna i huset N:o 4 wid Hornsgatan. Hans oro öfades. Han steg upp, lie