—— utrikes. Finland. Från Helsingforss skrifwes d. 5 Mar: At fanders — heter det här, — med allt det pack hwarmed Ryssland hitintills mer än tillräckligt förser of! J fjol hade wi här korpswarta, mordiska fossacker och småögda kalmucker, och nu ha wi, säsom kronan för dessa wertliga ipetåbofsfyftonomier, ytterligare fått baschkirer i lefamlig måtto till gratispremie. I förr går och i går kommo ide mindre än 2 regementen af dessa fortbenta, tjocthufwade mennistoätare hit i ständawarter, och wåra flickor, som dock här prceis som öfwerallt icke så illa kunna föredraga sol daterna, sprang då de bakom dennawerkliga fannibal (mufif sågo dessa menniskor anrycka i deras fantastiska om urtiden erinrande krigs kostym. Men dessa Her: rars ädlaste passion är att tillegna sig all glänsande som de få se. — Wår gu vernör v. Berg har ännu ite återkom mit från Petersburg dit han begifwit fig till följd af fejfareng död. Danmark. Riksrätten konstitucrade fig d. 24. Till president waldes fonferensrådet Lassen, till v. prejldent. grefwe A. W. Moltke. Riksrätten består af följande medlemmar neml. S ledamöter af högsta domstolen: Lassen, Kofod: Stelwagen, Nieljen, Rothe Notibel, Kofod och Bruun, och 8 landsthingsmån: Mollke, Nyholm, Qwist, Thalbitzer, Wessely, Borgen, Å. Chri stensen och Lehmann. Frankrike. Af Monitörens berättelse om sorgegudstjen stensten efter Nilolaus erfar man att det warit prins Jerome Napoleon, och ej kejsaren, som derwid warit rg senterad af adjutanter. Prins Jerome raåsnar nemligen lägtstapsförbindelser med franska fejsarefamiljen. Kejsaren har hällit revy med flera gar desregementer, fom woro färdiga att af gå till Krim. Den 20 Mars lopp af stapeln i Cher bourg ett skruflinieskepp Arcole om 90 kanoner och 900 hästfrafter, bygdt i i tif: het med linieskeppet Rapoleon. mo Sölen till detsamma sträcktes förft den 4 Mars 1853, och det är det fjortonde änglinieskepp fom blifwit f.lAndatt unter fejsarens regering. Cngland. På förflag af skattkammarekansleren fir G. C. Lewis har underhuset antagit en resolution om afskaffande af tidningsffatten, hwarem et det skall stå hwarje tid