oc ingen willrådighet uppstå i afscende på ombudets godkånnande, enär den Hur nedom man hade om Föreningens grund. satser och syftemål ingaf förtroende äfwen för def utsände. Men nu äroplanen och stadgarne för den Evangeliska alliansens i Stockholm stiftelse och verk: samhet för åtminstone den största delen af landsortens innebyggare fullkomligt okända, och hwad derom låtit fig före spörja genom den enda tidningen TDäFtaren, är icke af beskaffenhet att tilhvinna denna stiftelse ett odeladt godfännande. När nu härtill kommer, att ombudet ide blott år en erkänd Baptist d. å. främmande religionsförwandt, utan äfwen en person, fom i utgifna eller öf wersatta skrifter talat förklenligt om wår ra religionsceremonier och wår kyrka, den han utmärkt med det wadra epitetet: en Babylonisk sköka, få må wäl ingen une dra, att åtminstone på några ställen alliansens ombud ej blifvit bemött med den oinskränkta tillit och hyllning, fom måhända warit påräknad. Detta miftroende har fått en öfad anledning derutaf, att hr Möllerswärd icke iakttagit den i hang ställning erforderliga war samheten, utan på ett ställe, neml. i Sundswalls stad, hållit om ide fonventikel, åtminstone inledande sammankomst till en dylik under sjelfwa föndagåsgudstjensten, hwilken ej hunnit riktigt till ända, innan konventikeln redan börjat ), att han enligt kompetente åhörares intyg til låtit fig wid en bibelförklaring i Hernösand några rent af äfwentyrliga och os passande uttydningar af Guds ord, ) samt att han på ett tredje ställe, i Selångers kyrka, enligt fleres pästående ordat nog mycket om Apostelen Pauli lidna förföljelser med icke otydlig tillämpning på fig och den sak han hade att förfäfta, allt detta till den genom budkaflar församlade hopens största deltagande och beundran. Med detta sanningens mars tyrskap förhåller sig lilwäl ej wärre, än att han på färden till Hernösand fått obehinoradt hålla sammankomster och re ligionstal i enskilta hus få många han önskat, att 5 eller 6 kyrkor blifvit för honom under wägen öppnade, ja, att han med wederbörandes goda minne fått hålla bibelförklaring t. o. m. i sjelfwa stiftsstyrelsens residensstads folfskolelofal, allestädes belönad med talrika åhörares icke blott uppmärksamhet, utan äfwen bidrag för missionswerket. Det är of lif wäl sagt, att wederbörande fontraftåprost sedermera ifrågasatt och Domfapitlets pröfning underställt, huruwida t. f. Pastorn i Selånger haft rättighet att upplåta fin församlings kyrka till reli gionsföredrags hållande af främmande trosförwandt, äfwensom att polisftyrelfen i Sundswall hotat hr Möllerswärd med aktion för konventikels tillftållande under aftonsångsgudstjensten. Wi hop: pas och önska, att begge dessa Atal må ste förfalla eller afgöras i andan af frift) Se Hr Mollerswårds eget erkännande i Dilettanten, N:ris 11 od) 12. s4) Se Hernöfands-Pofen N:o 9.