nya förskansningswerk hafwa blifwit upp förda. Staden äro i ganska godt för swarsskick. Undert. De Montlouis. Norge. Från Bergen skrifwes den 27 Febr. att wårsillfisket i södra distriktet upphört, och att fångsten ansågs uppgå till 250 a 300,000 tunnor. Under fiffet har i år ingen menniska förolyckats. Jnvikes: Ztocktholam K. Mt har under den 22 Febr. be fallt att om Konungens befallningshafwande i Blekinge Län har behof af mi litärisk handräckning till ordningens upprätthållande inom lånet bemälde fonungens befallningshafwande skall erhålla få dan uppå reqwisition hos befälhafwande amiralen; till följd hwaraf befälhafwande amiralen erhållit order att af marin regementet lemna den handräckning, fom konungens befallningshafwande fan finna af behofwet påkallad. — Statsrådet N. F. Wallensteen har blifwit förordnad att förestå chefsembetet för ecclesiastifdepartementet till dess utr nämnde departementschefen statsr. Anjou hinner tillträda detsamma. Keijjserl. ryske generaladjutanten ar miralen grefwe von Heyden, som d. 6 dennes afgått från St Petersburg med uppdrag att notificera H. M. Kejj. Mi colai dödliga frånfälle, anlände den 12 d:s till hufwudstaden. — Den dagorder som den nye ryska kejsaren utfärdade till hären dagen efter kejsar Nicolai död, lyder sålunda: Tappre krigare, kyrkans, tronens och fäderneolandets trogne förswarare! Det har behagat den allsmäftige Guden att hemsöta oss med den bittraste, swåraste förlust. Wår gemensamma fader och wäl görare har blifwit tagen ifrån oss. Midt under de outtröttligaste omsorger för Ryflands wäl och de ryska wapnens ära har min högstälskelige fader, herre och kejsare Nikolai Pawlowitsch öfwergaått till ewinnerligt lif. Hans sista ord woro: Jag tackar mina herrliga trogna garden, som år 1825 räddade Ryssland, jag tackar den tappra och trogna armen oc flottan; jag beder till Gud att han alltid bibe häller dem wid lika tapperhet, famma ans da, genom hwilken de under mig utmärkt sig. Så långe denna anda blir awar, år rikets lugn betryggadt, få wäl det inre fom utåt, och då we öfver dep fi ender! Jag har älskat mina trupper, få fom mina barn, har få mycket fom möj ligt eftertraktat att förbättra deras ftällning, om ide allt lyckats mig, berodde sådant ej af brist på wilja, utan deraf alt jag antingen ide bättre wisste, eller ide mer förmådde. Måtten j städse i edra trogna hjertan bewara dessa oförgätliga ord, såsom bewis på hand uppe riktiga färlef till eder, hwilken jag i fullt mått äfven hyser, och fåfom en under