Article Image
Om katholska kyrkans profelytmakeri i Swerige. Mi hafwa flera gånger vttrat, att de ewiga och hufwudlösa föndringarne ine om wår egen kyrka till slut skrisle till ine genting annat tjena, än att öpona en så mycket widare dörr för det katholska proselytmakeriet i Swerige; wi funveyrte ra detta med den kännedom wi hade om resultatet af likartade söndringar nom andra protestantiska länder och wi hafwa wwärr icke bedragit oss i wåra förutfå gelser. En katholsk kyrkotidning utgifwes för närwarande i LKäpenhamn och På danska språket, men ämnad att äfwen i wårt land sprida missnöje och färakt mot Luther och reformationen för att få me delst bana wäg för det påfwiske mirfret. Men ide nog dermed, katholska misfivc närer kringresa i wårt eget land och fyri da här fina läror. J en uppsats till tidningen Wäktaren heter det härom: Det har nämnts offentligt, att pår men i Rom saat till en swensk grefve Er kung är wår största motståndare i Swerige; det gör att wi måste werka der hemligt, men war wiss, det sker derföre desto outtröttligare, (eller ungefär med dessa ord), men nu synes man börja an fe onödigt att beswära fig med Hemlig: hållandet. J början af Febr. i år ine passerade till Swerige en s. k. italian hr P. Djurkowsky och en polsk grefwe Zaluski, för att besöka katholiker i DWe rige, fedan begifwa fig till Norge och derifrån återwända genom Swerige. Den förre dolde dock ej, att han war katholsk prest, wisande sina messklåder, förklarande sig erna, hwarhelst 2 katholiker funnos, för öppna dörrar hålla katholsk messa. De köpte hästar och wagn för att ej wara beroende af landswägslinien och torde nog weta förut wägen till många, fom under fina utländska refor eröfrats. Således torde mångenstädes i dessa dagar katholsk med: sa hållits, der dylikt ej egt rum, sedan konung Sigismunds dagar. En annan ide mindre uppbyggelig oms wändelsewerksamhet ådagalägga fatholiferna i Stockholm, hwarom domstolarne redan flera fått emottaga angifwelser. En dylik angifwelse som i Stockholm wäckt ofantligt uppseende meddelar nu Ajtonbladet, men gjord, märkligt nog, af far tholska pastorn sjelf, mot ryttm. Backman hwars sjuka å serafimerlazarettet liggans de dotters död han genom fina omwändelseförsök säges hafwa påskyndat. Som förhören hållits inom slutna dörrar, kan Aftonbladet wäl ide lemna nagot full ständigare referat; men tror sig dock med någon säkerhet weta, att pastor TDerns hard, som förut, utan faderns wetssiap och samtyckc, fatt i aflidna mill Bad mans händer ätskilliga karholska andafti böcker och reliker, passat på och inom mindre än en timma efter det Hon På sjuksängen cmottagit den heliga natnvars den af pastorsadjunkten Hallander i Ela va, åter infunnit sig i det rum der hon låg sjuk oh för henne hållit religiösa fö redrag, samt att hon wid paftorns bort gång befunnits märkbart fersämrad. Twå dagar derefter war hon död. ÄAffidna mamsell Backman, hwilken pas stor Bernhard redan under ett helt års tid lärer med tillhjelp af en m:il Backmans siägtinge, m oame Amelie Lercbourös, fom får twå år fedan öfweraått till rOmsvtie —-—— —— —.—Ånzas— — O-— ——

10 mars 1855, sida 4

Thumbnail