kildt arfwode, upprätthällas och bestridag, eftersom de mid samråd finna lämpligaft att om werfftälligbeten häraf be stämma. Håröfwer anförde ofwandemålde juriz diska fatultetens medlemmar und. beswår hos Kongl. Maj:t, fom den 25 sistlidne Januari förklarat, att K. Met, som med misshag inhemtat att klaganderna ansett sig ide böra fullgöra vet uppdrag, fans ersembetet, i saknad af andra lårare inom iuridiska fafulteten, dem gifwit, lem stat befwören utan afseende. — Morning Posts korrespondent från Lrim berättar följande: Bland de bref, fom med sista fartus ae ankommo från England, befunno fig flera, fom woro ställda till officerare, hwilka fallit fåfom fångar i ryssarnes händer. För deras aflemnande skidades en paketbåt under parlamentärflagga till den belägrade staden. Såsom wanligt blefwo brefwen först genomlästa, innan man öfwerlemnade dem till fina adredser. Bland dessa befann fig äfwen ett bref från en ung dam till en officer, hwari hon på skämt yttrade den önskan, att han måtte skicka henne en knapp ur Menschikoffs paletot, få snart han tagit den ryske öfwerbefälhafwaren till fånga. Denna strof upplästes för fursten, som genast skar en knapp ur sin uniform och under parlamentärflagga skickade den till engelska lägret, med begäran, att man, måtte tillställa den engelska damen dens samma, med den anmärkning, att det all: deles icke kunde falla honom in att så snart låta taga sig till fånga, men att han, för att ej låta den unga damen allt. för länge wänta, gjorde sig ett nöje att skicka henne det önskade minnet.