Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1855, sida 1

da hotelse mot Sardinien angår, sasom man kunde förmoda, det ifrågasatta upps häfwandet af klostren och indragningen makterna finner i landets deputeradefammare en betydande majoritet. Påfwens på tdkegrafisk wäg omförmål: af fyrfogodsen. Frrigstheatern wid Donan. J Bucharcst wäntar man Atak gensdarmeri, som skall öfwertaga polis tjensten i stadens närmaste omgifning. Telegraflinien mellan Barna och Bu charest år nu i det närmaste färdig. Skeppsfarten i Donau war för Lgons but afbruten genom stark isgång. Kriget på Swarta Hafwet. Cngelska tidningen Daily Nevs ins nehåller esomoftast bref från krigsteatern på Xrim af mycket intresse. Ur ett af dessa äro nedanstående e skildriugar hemtade. Sfter ett tre dagars oupphörligt regnande ingick julen med en winter, få frisk fom hwarje beundrare af nöjenas och glädjens högtid någonsin fan infra sig. Cu blå himmel och en bländande sol, bergen försilfrade af rimfrost, tillfrusna wattenpölar och en smutssforpa lika hård som Sebastopols kasematterade bat terier och torr som stilen i en rysk bulletin — fe der den julklapp 1854 års jul bringade of:, och fom wi också förstodo att med besked njuta utaf. Det är wäl sannt, att isen brast sönder och att fmutsen ätergick i sitt ursprungliga, blöta skick, när solen hunnit tillräckligt högt på himmes len, och de skaror af fommande och gående, fom oupphä örligt äro i rörelse mellan lägren, med fötterna fått undethjelra werfningarne af hennes strälar. Det war i alla fall någonting art att efter flera weckors förlopp se Balaflawa temligen torrt och wägen till Kadikoi ätminstone något min: dre lik en dygrop ån den hittills warit. Om trupperna blott haft tak öfwer hufwudet, skulle wi ingenting heldre önskta än att få en månads sträng winter. Så tillwida war földen of till nytta, att . blef trupperna möjligt — äfwen dem som stå närmast Sebastopol. — att koka in juldagsmiddag och att få njuta af ett warmt mål, hwilket dagen till ära utgjordes af färffa föttranfoner. Dagen före julaftonen inkommoflera boffapåtransdporter till lägret, lagom tidigt för att på juloftonen hinna utdelas och slagtas. Det war wisserligen ide någon gödbosap, det är sannt; jag är tvärtom förs wissad om att wåra landtjunkare i Sv: mersetshire och wåra londonska slagtare sinlle med ett outsägligt föraft sett ned på dessa fråf, wägande från 120 till 130 skälp. hwartdera. Om wåra trupper aldrig slitit mera ondt än de gjorde juldagen, hade wi ej haft mycket skäl till klagan. Jag menar naturligtwis trupperna i allmänhet. Det hwiskas nemligen om att åtsskilliga de taschementer, fö ljd af nagon vutredd naturfrafit, fingo fasta hela dagen eler mätta fina magar endast med tanken på hemmet och def läckerheter. Wida bättre än trupperna i lägret mådde sybariterna i Balaklawa. Stor artade förberedelser gjordes der till jul: middagen och hungriga skaror lupo om hwarandra, för att anskaffa de tillåmna: de läderbeterna. Man hade låtit uppföra ofantliga mas: sor af sjäderfå, cch med den älstwärda oegennytta fom utmärker marinen i detta äkrig såldes hönsen, ansorna, gässen och falkonerna wär ner emellan för mycket låga priser, sasom t. er. 1 L för ett par fal: toner. J de flesta fall war priset på en