ER Z j ö man Af Nepomuk. (Åoris. fr. föreg, N:r.) Åriskt til wäders pojfe Hej! Det ifall sätta lif t dej. Å Xx på bina fe ben. Solen gör ditt öga blindt, Se igen på solen stindt; Den I får inte wara fen, Som will bli fapten. Rasta tag i liket fatta, Stormen midt i nea stratta; Gå till kojs det får du fen, Mär du bliv fapten. — Hwad heter pysen, det mätte wäl ör fan wara en voike? Nej der är bara en Mir, — får we modren skrartande. — Nå så fan bön bli kapdtenska då utb idea jaga bar sett en firan en, öckå, tacklab i sid en och tumstetme, åönra uvp i märser, för ett vålla utkel, mngn, när gubben wän: as fråd land,