na satjen, I sig sjelf alldeles riftig, blir falsk, såsom den förklaras utaf författa ren till nämnde bok. Han menar nemligen här med kristna, endast fauna friftna, endast dem, föm genom en fefians de tro hafwa anammat Herran Jesus särristus til rättfärdighet och jalunda äro födde på untt genom den Heliga Unda, och med heduingar menar han de naturliga vomwända i otro före sänkta werldens meuniskor, ehwad de ärvo beftäntter IdöpteJ eller icre. Rag. 12, påyrkas att Gude barn skola bilda en från werlden afskiljd före samling, och uppskjuta dermed i hoppr att sluttigeu fe werlden omkring dem forwanlad till en troende ffara, och längre ned på samma sida heter det: Atr gemensamt anamma Kristi lctamen och blod är att på det aldra högtidligafte förklara hwarandra för bröder i Sri: stv, hwilken forklaring måste ffe med werklig öfwertygetse och godt samwete, utan att någon föfer dölja fig batom okunnighetens larf, medan man sitt hierta är öfwertygad art man ingår broderskap med uppenbara syndare och oomwända werldsmenrnifror Mj des sa ställen synes att den utsände folportören, derest han ärligt widhåller dessa meningar, nödwändigt måste allwarligen afråda alla dem, som till honom sätta något förtroende, att åtnjuta nathvarden uti wåra kyrkor och stället uppe mana dem att genast afsöndra sig för att bilda särskilda forsamlingar af endast fan na och lefwande Guds barn. Men ae tom oss böra, hwad han widare har att lära. Pag. 27, heter det: StatstyrPan bewisar fig icke hafwa Kristus till fin Herre och Maåstare och i stället for Kristi brud wara en trolos ofta blodtörstig Babylonisk skoka. Och 10: dren fill denna skoka är barndopet, fom är den hufwudsakligafte grunt pelare pa hwilken den statskyrkliga hedendomen hwilar, och pag. 33: Fraun alia sidor betraktadt ar barndonz et grundfalskt. Här har han få tydligt utinalat sig, att man ej fan misstaga sig om hans mening. Man kan icke ann at wånta sig, än att han skall med särdeles ifwer mot arbeta det barndop, som han anfer få fom från alla sidor grundfalskt, och sasom orfafen till få mycket ondt. För sådane allianser och deras misonärer må hwar och en gerna tillsluta sin dörr! — Utan twifwel hyser för nårmwarans de ryska regeringen några högst wigtiga politiska funderingar, fom i ett eller ans nat afseende funna anses förebåda ans tingen någon wändning eller något nytt uppslag i de stora frågorna. Man sluter dertill af en i Petersburg, likasom till nys årsgåäfwa, utgifwen polttisk skrift af en professor Zelenezki, i hwillen den når warande kejsarens regering på ett märk wärdigt fått tages i förswar. — Att ej far Nikolaus sjelf för närwarande anser ett säådant förswar behöffigt eller nyttigt, Annnn — Ett ord gifwer anledning till ett annat.