Norrländska Korrespondenten – 3 februari 1855, sida 2

då man skulle gå i båtarne och be. gifva sig af till fyrkfan. Brudens båt war försedd med pelare, vift lindade med de präktigaste blomsterguirlander, uppbärande ett tälttak till skydd mot for ten. Ellen och hennes brudtärnor, fem te rondarne woro de enda passagerare vå denna farsost. Efter den följde he la bröllopståget, fördeladt på en mängd båtar, i spetsen för bwilka roddes en fylld med musikanter af Kal. Bobusländska regementet. Theodor, förd af Farbror Masse och ätföljd af fina unga wänner war redan anländ. Högtidligt brusade orgeln wid brudskarans inträde i fyrkan, mufifen till psalmen N:o 337: Nu blot för werlden twå, för Bud ett lif, en Hf en anda etc, och under denna framgick bruden, förd ar fin fader, till altaret. Ellen darrade syubarligen, men denna bäfwan förgick snart, då hon flac digt fästade fin blid på Theodor fom wäntade henne wid altaret. Det war ett bröllop med pell och brudmessa, od) derföre ceremonier, fom medgåfwo god tid att hämta fig Efter messan började den egentliga högtidligheten. Här mid detta samma altare bade hon några år förut fnåböjt för första gången fom en ing Christi brud, och nu swor hon tros set åt en jordisk brudgum, med full fö esats att ej blifwa den himmelske i ninsta mån otrogen. Den gamle pros ten fom alltid haft en särdeles förkär