Rorrbro — något äldre och wigtigare lefne: och hwad hafwa de gjort under tiden? De hafwa skrifwit fina lass, under det du utfört dina på åkern be hafwa ökat na anspråk och fina skulder, under vet du ötat dina tegar, de hafwa tärt på satsfroppen och på fina egna, under det ditt Småland förkofrats och du sjelf fror dats dernere i ditt wälständ. J England hade redan för århundras den tillbaka socknen eller åtminstone grej skapet afgjort klockarens fråga, i Franks rife kommunen: i Swerige hafwa wi en armee af pennfäktare, och allt skall dragas inför konungen. — J Attonbladet läses: — Upsala hafwa studenterna äfwen i år, samtidigt med de tre andra skandinaviska universiteten, firat Knuts: dagen, såsom en fest till fädrens minne. J densamma deltogo denna gång fyra norrmän: studenterna Due, Stag, Store I johan och landtbrukseleven Daa. Stur dentfårens ordförande, mag. Heggftröm, öppnade festen med en skäl för Nordens lycka och ära, hwarefter han föreslog en I gemen sam för Nordens båda konungar, Oscar och Fredrik. Mag. Rufen inleds de em walönskninsskål för fosterlandet: adjunkten Swedelius skålen för Swerges och Norges förening. Studeranden Eds awist föreslog skälen för Lunds, mag. Grafström för Helsingforss och mag. Smwars tengren för Kristiania universitet. Studerånden Sander erinrade om under Ås ret hädangångne utmärkte måns förtjens I ster, slutande med ett skaldestycke till Fo 1 gelbergs minne. J ett wackert poem hembar stud. Nyblom en hyllning åt nordens awinnor. Festen firades på Stockholms nationssal som war rikt upplyst och prydd med fins nebilder, fyftande på tillställningens betodelse. En talarestol war för tillfället uppförd och beskuggades af höga granar; I på ena sidan om densamma swajade Nor: ska på andra sidan danska flaggan och i midten war uppsatt det af Sriftianiada I mer skänkta standar. PÅ bordet pruns fade, utom andra läckerheter, äfwen en stor helstekt gris med förgylda betar (Frei: I jag galt); dessutom säg man en mängd drydeshorn och silfwerkannor fyllda med fradgande mumma. Gästernas antal ut gjorde wid pass 200. Sedan måltiden lifwit intagen, afröjdes bordet och bår lar frausattes, hwarefter de redan nämns da skålarne föreslogos och tömdes. — — —— .2t tt — J Gefle Tidning läses: (tt rykte, wi meta ej med hwad grund, har fommit i omlopp, att den franska ge neralen Lamoriciere, fom för politiska orsaker lefwer landsflyktig i Belgien, skulle på högre ort wara ussedd till öfwerbefälhafware för Swenska armen, i händelse det werkligen kommer till krig. Lamori: cidre är en af Frankrikes utmärktaste och krigserfarnaste. generaler, fom i Afrika gjort en ganffa allwarlig skola, och ett dylikt wal Fule såkert wara för oss lika nyttigt som hedrande, och troligen i hög JR bidraga till wåra wapens framgång. åra fälttåg 1813 och 1814 wisa, att fenffa hären då rätt wål kunde komma ut med att lyda en i Frankrike född an: förare, och få mycket mera bör detta bli händelsen nu, då ingen hår infödd fins nes, fom fan göra anspråk på att ega tillräcklig, om ens någon, praktist öfning. på en dylik plats. Rikets Ständers underdåniga förA. r