De fyra Skeppsbrutne. Berattelse af E. Souvenre. Fri ofwersattning. Öfwer en af de oräkneliga små ör kedjor, som i Stilla hafwet tillsammans bilda Karolinernas widsträckta s-werld, gick solen strålande upp, och kastade ett skimmer af purpur och guld öfwer hafwet, fom ännu bärfde fia t oroliga dyningar efter den orkanliko storm, fom rasat qwållen förut. Framför en af de lägsta bland dessa, med hwassa forafref omgärdade små öar, reste sig masterna af ett sjunket fartyg, bwaraf wågorna Id3sfleto spillra efter spillra: det war engelska ffevpet Segcrwinnaren, fom här blifwit öfwerwunnet af siormen, och slungadt emot dessa fruktanswärda underwattensflippor, der ingen råddning war möjlig, och der den stolte seglaren fick sin bane och sin graf. När fartyget stötte och började fyllas med watten, bade besättningen och de resande hyst hoppet, att undgå döden genom att kasta sig i bätarne; men dessa fingo samma öre fom skeppet, och fplittrades några ögonblick derefter emot klipporna. Endast fyra af de ffeppåbruts na hade, genom sällsamma tillfälligheter,