Norrländska Korrespondenten – 10 januari 1855, sida 3

efter att hafwa i fången upprest mans nen, understödde honom med ena han den och med den andra förde till hars mun drycken, den han endast med nå ara foria uppehåll, förtärde, utom nå gra giftkorn, hwilka stannat på bottnen af koppen, hwarefter Bollman gaf Swen Olsson en sup bränwin. Omkring kl. 12 på dagen började Swen Otssson att angripas af swårare plågor; något fednare inträffade kräkningar, hwilka, ar wen efter det Bengta lätit honom dricta ungefär ett qwarter söt mjölk, på eftermiddagen stundtals fortforo intill dess Swen Olsson ej widare förmådde fräkas och slutligen omkriag kl. 9 på aftonen afled. Under natten lågo Bengs ta och barnen iden säng, hwaruti Swen Olsson dött; men af oro kunde hon föga sofwa. Den I Januari skedde Swen Oissons begrafning. Sedan Bollman fortfarande tidtals wistats i duset, ha: de Bengta och Bollman i Februari eller Mars oc jemwäl sedermera flera nät: ter legat i säng tillsammans oc der under ofta haft oloflig beblandelse. Ef ter det Bollman i början af April be. gärt att för alltid ditflytta och aftal om giftermål ytterligare skett, gjorde bu fredagsmorgonen den 15 April en erin ran till Bengta att det blefwe swår att försörja hennes begge döttrar, hwar för ban han föreslog att den yngre dot tern, Hanna, skulle med gift undanröd