Norrländska Korrespondenten – 23 december 1854, sida 1

— eAlLHLIOHcCHT ÅAU UUUIÖTUnbct,: VILL 11 0111 o 3 fr. bko, likwaäl intages ingen annonce und Österrike. Ratifikatiouen af Decemberfördraget egde rum i Wien den I dennes fedun det ge nom Telegrafdepescher blifwit bekant att ratififatione nförsiggåtti Paris och London Turkiet. En ocnighet säges hafwa uppstått mel: lan Omer Pascha och ministeren. mIWournal des Deibats anfer fannos lift att Österrike åtagit fig att, om få erfordras, besätta Barna med 15 till 25 tufen man. Ryssland. Nästan alla trupper fom legat I Oftersjöprovincerna marchera nu till Polen. Ryska Kejsarinnan berättas wara be tänkligt sjuk. Kriget på Swarta Hafwet. — Monitör de la Flotte meddelar följande utdrag af en skrifwelse från Krim: Mo Jag önskade funna gifwa er en bild af den förfärliga strid, som de förenade eskadrarne haft att bestå mot elementerna. Sjömännen kunna icke erinra sig att hafwa upplefwat en sådan storm. Föreställ er en wind stark nog för att bortsopa berg, ett med hagel blandadt regn, som med djefwulsk häftighet piskar det wildt upprörda hafwet, hwikket höjer sig i förfärliga pyramider, för att öppna oerhörda afgrunder, och ni skall likwäl göra er en ofullständig föreställning om den fruktanswärda storm, fom wi uppe lefwat. Till denna Hild will jag föga. amiralernas skicklighet, ffeppsfaptenernas och officerarnes energi samt slutligen matrosernas hängifwenhet. Man måte hafwa närwarit wid sädana scener, för att weta huru dessa menniskox uppfatta sin pligt. Guru många mörkret eller wå gorna begrafna handlingar af djerfhet, sjelfuppoffring, hwilkas werkställare fun: dum för alltid blefwa okända! De täuka ej derpå, wåra stackars matroser; fammer tet är deras enda ledare. Den 14 kl. 6 på aftonen träffades wi af en by, fom funde sönderslita alla fogar; den fom först från SSO. och tilltog alltjemt; wid middagstiden (följande dagen?) kunde man icke mera hålla fig stående på däck. Utan: för Katscha dansade wåra ftadard linieskepp, fom lågo för tre ankare, en infer: nalisk dans och började drifwa; Jupis ter stogs häftigt mot Jean Bart; från middagstiden till kl. 3 tycktes orkanen fördubblas, en rasande Hwirfwebvind herr skade nu. J detta ögonblick kastades 13 handelsfartyg på kusten wid Katscha. Kl. 3 gick winden öfwer till westlig och blef något mindre häftig. Men hwilka må gor! Wara skepp mäste göra underwerl af skicklighet för att icke genom förfärliga sammanstötningar krossa hwarandra. Se dan kom natten. Ni kan förstå att den tycktes oss wara lång och fruktanswärd. Wid midnattstiden widtog turkiska ami ralskeppet fom war i farlig drift, ett he roiskt medel: det kapade fina master; fpill rorna bortfärdes genast som wisna blad af winden. Kl. 2 lugnade wädret och hafwet. Det blef dag. Allas ögon rik tades mot horizonten, och wi började räfna hwarandra. Hwilten lycka, wi sunnos alla, engelsmän och fransoser! För öfrigt hade alla segelskeppen större eller mindre skador. Minst hade de wid Kat ticha liggande ångfartygen Ie Canade, te Garique, Ile Primauguet och la Megere lidit; de hade kunnat låta sine machmer arbeta hela natten och derige nom undwifit mycken olycka. Man för söfte derefter att hjelpa de skeppsbrutna siom plågades och plundrades af kossac sierna. Men en mwalfiffarebåt som fö 2 oo 0 2—