Norrländska Korrespondenten – 9 december 1854, sida 1

drägten, och tillåtes bärandet af skäågg. Till en början behåller hwarje stytt sitt eget jagtgewär. Kriget på Swarta Hafwet. Såsom fyllnad till de officicla berättelserna om slaget wid Jnkermann den 5, meddela wi följande lifliga skildring ur mRVatrie af en bland deltagarne i striden: Söndagen d. 3 Nov. kl. 3 eller 4 om morgonen, under en mörk natt med owman ligt tjock dimma, signalerade de längst framryckta wakterna fiendens annalkande. Ryssarne, samlade i djupa linier, mot togo med beundranswärd hållning dessa rasande angrepp; de förenades anftränge ningar strandade emot denna orubbliga klippa. Ingenting förmår skildra de ans fallandes raseri utt denna förtwiflans stund. Till wenster om Bosquets för delning, på obetydligt afstånd från genes ral Cathearts corps, har jag fett ett ene gelskt regemente -— om jag ide bedrager mig, war det det 26:te, — utan amn nitton och med tomma patronkök. Utan att wänta på nytt förråd, föllo de med blirtens hastighet öfwer de rysta bataljonerna med sina bajonetter. Under denna rasande strid blefwo bajonetterna snart hopböjdo och sönderbrutna. Då fattade de sina gewär uti piporna och störtade in uti det fruktanswärdaste tumultet, ut: delande flag med kolfwarne åt höger och wenster. Snart flögo dot äfwen dessa i stycken. Ånnu gafwo de icke med fig; några af dem, oförskräckta fom lejon, upp togo stenar, störtade på nytt mot fiendens led och slogo soldaterna i ansigtet. Många af dam stannade på platsen för sin hjeltemodiga oförwägenhet. Nyssarne höllo ännu stånd, utan att wika ens en tumsbredd. General Bosquet skickade bud på bud till general Can: robert för att påffynda tredje fördelningens framryckande, och snart uppträdde äfwen den på slagfältet. General Mo net skickade fram en af sina brigader och lät den andra stanna qwar sasom reserv. Hans artilleri, anfördt af öfwerste Leboeuf, intog en ppperlig ställning och rifs tigt sönderkrossade ryssarne. Sådana utomordentliga ansträngningar woro också af nöden för att bryta detta förtwiflade motstånd. Artilleriets eld och friska truppers anryckande tilläto nu de trupper, fom alit sedan daggryningen delat ftri: dens mödor, att hemta andan en ftund. Snart kunde man oc förmårfa en tillbakaskridande rörelse bland rysfarne, hwils fet war signalen till ett nytt anfall. Be undranswärdt wäl anförde af alla fina officerare, störtade de förenade, infanteri och favalleri på samma gång, emot fienden och sprängde hans led. Kl. war nu half till 3 eller 3 på ef: termiddagen. Då började ryssarnes flykt. Ingenting kunde nu längre hålla trupe perna i tygeln. Den tredje fördelningens vrefervebrigad beordrades mot de punkter, på hwilka motståndet annu ide war full: komligt stäckadt, och fienden nödgades rymma slagfältet. Allt kavalleriet skickades derefter till hans förföljande framåt wägen, som leder till Baktschiserai. Roktet will weta, att de icke slutat förföljeljen förrän wid jloden Belbcks stränder. (1) Ur furst Mentschifoffs rapport af d. 12 Nov. rörande ryska ftorjurftarnes förhällande i striden d. 5 Nov. meddela wi följande: Sedan storfurstarne redan på flagfil tet wisat hela widden af sin tapperhet och fallblodighet, önskade de samma dag be: söfa bastionerna och batterierna, för att