Norrländska Korrespondenten – 6 december 1854, sida 1

Huru det blir folk af en ung Fru. af Nepomuk. (Forts. fr. R:r 91. Derwid skynadade han fig ut. — Han har blifmit tokig tänkte Clementine jag bryr mig inte om honom. Derpå satte hon fig och kammade sitt långa wackra bår. Timman war snart förliden, och Clementine hörde werkligen att skjulsdästar spändes för ea waan nere wid porten DÅ gatan. Fridolf infann fig och frågade firångt: — Ar du inte färdig? — Färdia? Had fall det nu bli af? — Öm inte du flår på dig sjelf få fal jag göra det. — Swad menar du med den der resan, är det tid att fara till landet nu? — Det år den 30 Mars, i morgon wilja de, fom skola ba wåniagen, flotta hit fina saker. — Hmad för Mag? wåningen? Pwarföre ffa wi flytta? — Jag bryr mig numera ej om hwad du wil. — BPasfar det att säga få till en hustru fom fört med fig tjugu tulen banko i sitt bo? Hwad hade du? Jagenting.