Norrländska Korrespondenten – 4 november 1854, sida 1

Huru det blir folk af en ung Fru. af Nepomuk. — (Forts. fr. föreg. Mir.) — Det brukas få, söta mamma, i Slockholm. — Tok härmar tokar, kloker de kloka. Der i Stockholm hittar man bara på dumheter och will ha det upp, fom förr i werlden mar ned, och ned det, fom förr i werlden war upp. Owad äro hennes föräldrar? — De äro döda, söta mamma, begge twå, men hennes far war skomakare. — Gör du narr af mig Fridolf? Passar det fig, att en presstsoa, en embetsman, gifter fig med en skomakares dotter. Eder år det kanske på tok med henne? Då gör du rått, om du rår för det, — Sösa mamma, hennes far war ålderman och stadsmajor och således ea mycket ansedd mon, och min Clemeatine är en wäl upofosftrad flicka; bon Har warit i en af de bässa bensioner i Stockholm och är ett fulbildadt ifUN3a timmer. — Kan hon wäfwa dråd? — Det tror jag inte, mamma lilla, och det år icke lönt att wäfwa nu för tiden, då man får tyger för så godt pris.