Norrländska Korrespondenten – 28 oktober 1854, sida 2

— Jaa tager mig nu friheten att prefentira min swåger kyrkoherden Carlbera, en prestman på Åland, återtog Wilhelm Carlberg, ty det war han. — Är ni swåger til denne tappre officer? återtog lifligt generalen wändande sig till Carlberg: — Ja ban är både min swåger och min kusin, jag kommer och med en bön til herr generalen. Mia swägerska är gift med en af de i rysk tjensi fångna officerarne, löjtnant Lane gefeldt. Det år få många andra hustrur fom det tibåtes följa fina män. Bewiljas ej henne samma ynnest? — Langefeldt, upprepar generalen, en tape per officer; han mar en af dem fom wotsatte fig kapuuleringen. — Ja, få mar det, herr general! — Det år hennes egen fria milja? — Hennes wilja, icke wär, swarade med et sorgliat uttryck i blick och röst Carlbera. — Jaa får nu ett högt begrepp om gin nan, om qwinnan i norden. oo Yo, herr geaerol, qwianan i norden fram släler den mest rörande bild of täriak och trohet. (Forts.) —— pig — —