Bomarfsund. Berättelse af Pilgrimen. (Forts. fr. föreg. MN:r.) Thora fåg leende på Henne. — Ia det tror jag fade prostinnan fom för: fiod benanes inaehålsrika blick; huru många sådana fom Josua finnes på jorden? De mera min fann ide på tråd. Korkoherden fom warit srånwarande circa en timma iaträdde. — Mathilda, fade han, löjtnant Langefeldt lefwer och är frisk och änau ... Blodet forssade til henaes finder; de flirrans de Ögonen återfiago alaas och lif. — Får jag tala några ord enskildt med dig fade han och utan att inwänta swar, tog han henne i handen och förde henne ia i fåagram: maren. — Annu, upprepade hon med ect frågetecken i fina ögon. — Has tvet hwad du lidit och lider; han är icke ond på dig.